lördag 31 januari 2009

Uffe får medalj och nostalgi

Nu ska Ulf Lundell få medalj av kungen, läste det bara som hastigast. Det hade nog Ulf Lundell ingen aning om när han skrev Jack och sjöng Sextiosju, sextiosju, att han skulle ta emot en medalj ur kungens hand.

När vi festade som i Jack, drog samman en massa kompisar, skaffade några vinare och bara körde igång, det var de roligaste fester jag någonsin varit på. De kanske 14 åren av min ungdom känns nu som de bästa i mitt liv, när livet låg och väntade och det det kändes som man kunde göra nästan vad som helst. Nu väver nostalgin in minnena i romantiska bitterljuva spetsar. Jag undrar ofta vad alla gamla kärlekar gör nu.

När jag första gången hörde Ulf Lundell var i en bil på natten i Malmö,det var nog vargmåne på natten, har ett minne av att jag såg mot himlen.
Hans texter och musik har sen varit mina trogna följeslagare genom åren i sorg och glädje, bitterljuva kärlekar och krossade drömmar.
Han är en av landets bästa författare och låtskrivare enligt mig. Dock har jag varit ganska ensam i min bekantskapskrets om att gilla Lundell, precis som med Thåström. Det verkar vara mest killar som gillar Ulf Lundell.

Senaste konserten jag var på med Ulf Lundell stod jag åtminstone bredvid Anne Lundgren i Antikrundan, så det finns mer tjejer än jag som gillar honom som tur är.

10 kommentarer:

Gisan sa...

Min känsla för Herr Lundell är mycket blandad. En del tycker jag mycket om, annat inte. Kramar...

Bloggullet sa...

Jag håller med, hans kvinnosyn är kanske inte alltid att föredra. Och ibland är han lite taskigt nonchalant mot sina fans på ett sätt jag inte gillar. Så det är ju både ock här med.
Kramar

Annela sa...

Jag tror nog att många tjejer gillar hans låtar, men jag är inte en av dem. Inte heller gillar jag hans böcker. Jag tycker inte om hans sätt att skriva.

Miss Borderline sa...

Är ingen Lundellälskare även om han har gjort en å annan riktigt bra låt.

Jack pinade jag mig igenom, FY FAN sikken jävla dålig och dåligt skriven bok *ASG* i klass med Liza Marklund, ögonen blör :P

Thåström däremot, DÅ börjar vi snacka :)

Bloggullet sa...

Till Annela.
Han har ju ett särskilt sätt att skriva, långa meningar med massor av komma. Det tar ett tag att komma in i texten.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Miss B.
Thåström är absolut ett strå vassare, Uffe Lundell har jag inte gillat för utseendets skull.
Kramar

Pialotta sa...

Här har du en till som gillar Lundell som du såg.. Har nästan alla plattor och jag som du har varit på en del konsterter genom livet..
Gillar hans texter mycket, då han skriver om det verkliga livet precis som The Boss.. Bruce Springsteen.. Ingen fantasivärld precis..
Medaljen ska han ta emot från Kungen i efterhand.. i Juni:-) Han är värl den där.
Tjingeling/Pialotta

Malinski sa...

Här har du en till Lundell-älskare. Både jag o sambon gillar hans låtar och texter. Vi ska på honom (igen) i Globen i mars och längtar som besatt. :)
kramar

Miss Borderline sa...

Ja jäklar, när du säger utseendet så kom jag på en sak!!

När jag jobba som frisör så kom en man in med sin dotter på salongen för att ta om hålen i öronen som hade växt igen.
Oftast så går det att trycka i ett örhänge om man tar det från baksidan så jag prova det, men det gick inte så vi gjorde om hålen. Sen när han skulle betala så hade vi inte växel på femhundringen i kassan så jag fick gå in i personalrummet och växla från mina egna pengar......summa sumarum, den här karln med dotter var inne rätt länge på salongen.

När dom hade gått sa min ena arbetskamrat: Gud, blev du inte FÖRVÅNAD när du såg vem det var???!!
- Vem?
- HAN!!!!!
- Vem han???!!.....jag fatta nada
- HAN, som var inne med sin dotter!!
- Jaha, å vem var det då?!
- MEN, det var ju ULF LUNDELL!!!!

Hahahaha. Saken var den att det var precis när han hade skaffat skägg, utan skägget hade nog t.o.m jag mitt blindstyre sett att det var han! Nåväl, några veckor senare drog han iväg på en sommarturné och jag såg för första gången en bild på honom i tidningen med skägg, och då såg jag ju att det var han.
Hur som så kunde inte mina arbetskamater (eller övriga kunder i salongen) fatta att jag missat det, om inte annat borde jag ju hört det mena dom, sån stockholmska som han prata.

Ett kul minne, detta var på sent 80-tal. Tyvärr visste jag ju inte vid tillfället om att det var vår nutida nationalskald ;)

Kram!

fideli sa...

Åh jag gillar både Lundell och Thåström...har läst det mesta av Lundell och hört det mesta också och Thåström, ja han är en av mina absoluta favoriter...:)