onsdag 30 december 2009

Gott Nytt År

Jag önskar er

Gott Nytt År.

Jag är glad att jag lärt känna er, att vi träffats och jag önskar att vi fortsätter tillsammans nästa år i bloggarna, på FB och i mail.

Just nu har jag en hetsig nyårsångest som håller mig i ett bastant grepp, jag är fångad i en ångestomfamning. Jag får hålla ut till den första januari då det brukar ge med sig, och då känns det så skönt.

Knappast någon jag berättar det för förstår sig på min ångest, så det känns lite knäppt och ensamt.
Det existerar ju seperationsångest och ångest och rädsla för det nya, och för mig är det som om båda dessa ångestar kör igång med full speed till nyår.
Sen tar vi friska tag och börjar leva när det är nästa år, då ska jag berätta om mina mål, de är ganska enkla.

söndag 27 december 2009

Mål för nästa år

Nu när det börjar närma sig nästa år så funderar jag på mina önskningar, mål,hur jag ska planera så att det blir mer som jag önskar och hur jag ska göra för att få det så. Jag orkar knappast sega och dega ännu ett år.

Så det gäller att ge sig tusan på att genomföra saker och försöka följa planeringen.
Jag ska skriva min planering och mina önskningar här på bloggen, sen är det roligt att följa målen under året och se hur det går med allt. Tankens kraft är ju mäktig och så behövs det motivation och ett hårt kämpande.

Hur är era mål och önskningar för nästa år?

onsdag 23 december 2009

tisdag 22 december 2009

Jag önskar er god jul






















Min son har tagit många fina foto av vintern som de här och jag ska visa er fler sen. Nu har vi snö första julen på länge.
Jag önskar er en god jul med kärlek, glädje och frid.

onsdag 16 december 2009

Mer om jul

Nu har jag knappast skrivit här i bloggen eller kommenterat hos er på länge. Ni ska veta att jag tänker på er och ska försöka komma igång med bloggandet. Och tack för alla kommentarer, jag uppskattar dem även om det har gått trögt med att besvara dem.
Jag hoppas att ni har lite tålamod med mig där jag sitter i min svacka och försöker klättra upp.

Jag har kommit fram till att det bara är att gilla läget nu till jul. Att ta det lugnt, äta mat som man gillar och ge sig lov att stoppa i sig med kakor och godis. Strunta i att stressa för egentligen har jag ganska få krav på mig själv till jul, det ska vara lite fint hemma med ljusstakar, blommor, gran och julklappar och det mesta är redan fixat.
Mina ambitioner är låga och jag gör bara det jag själv har lust med, min man har julångest och sonen är inte heller så förtjust i julen.

Jag ska till stan imorgon och köpa lite julklappar, ska ge sonen lite pengar så han kan köpa julklappar till mig.
Sen ska jag baka pepparkakor, göra julgodis och sånt som är roligt.
Eftersom jag är ganska trött på julmat så skulle jag vilja göra något gott ändå passar till jul.
Nu låter det som jag är rejält energisk även om jag är lika trött som förut. Det jag orkar gör jag så får det vara bra med det.

Vi ska nog gå till min mor en stund på julafton och på annandagen kommer min mans andra barn hit och firar lite.

Sen återstår nyårsafton, årets plågodag.
Och sen går det mot ljuvliga tider. Nyår är som ett berg eller en mur jag måste över för att komma över till lugnet och framtiden.
Nu ska jag kolla på Halv åtta hos mig.

söndag 13 december 2009

Tankar i juletider

Nu är det bara elva dagar till julafton och arton dagar till nästa år. Under dessa dagar ska vi hinna med allt julstök och högtidligheter, på något sätt har jag kommit lite ur julstämningen, ska försöka arbeta upp det med bakning och julgran och julklappsköp.
Min energi är knappt på topp just nu, dygnet har blivit flexibelt, sover ibland på dagen och är uppe på natten och det känns rörigt.

Jag får någon sorts ångest under denna tiden på året, det ökar ändå tills det blir nästa år. Sen är det som en lättnad när man kommer till januari.
Jag skrev om denna ångest förra året här i bloggen så det känns som det bara är att kopiera det inlägget, känslorna kommer i repris.

Nu är det Lucia och det är så berörande med dessa fina sånger. Just nu singlar de första snöflingorna ner. Tänk om vi kunde få snö till jul.

Hur ska ni fira jul?

onsdag 9 december 2009

Juldikt som jag älskar



















Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.



Min favorit juldikt av Viktor Rydberg. Jag kan leva mig in i dikten så det känns som om jag själv är där.

tisdag 8 december 2009

Snälla, skriv på

Här är en lista till som ni kan skriva på, sprid det om ni har lust.
Vi måste protestera mot sjukförsäkringsreglerna.

Skriv på här

Ge en svidande julklapp till Husmark

Om ni vill ge Husmark och kompani en svidande julklapp så kan ni gå in här och skriva på, texten nedan är hämtad från följande hemsida;
Uppror.nu
Gå in och skriv på.


"Stoppa utförsäkringarna !

Nu är det dags att vi säger ifrån, vi kommer ingen vart med att sitta passiva.



Behövs det så mycket mer beskrivande text egentligen ?

Namninsamlingen hamnar i mailboxen hos Christna Husmark & Statsministern 24 Dec "JULAFTON"

Det är deras julklapp från oss !"

lördag 5 december 2009

Spelberoende

Jag brukar akta mig för spel som är roliga för jag blir som besatt, som när jag spelade Majong. Nu har jag plötsligt blivit beroende av Farmville på facebook, kan knappast sluta spela. Jag sår och skördar, säljer och köper, hälsar på grannar, ger och får presenter, och det är så barnsligt kul.
Är det någon som vill göra mig sällskap?

fredag 4 december 2009

Nöjdare

Jag känner mig nöjdare idag, ni har gett mig så många kloka, lärorika och sunda kommentarer på mitt förra inlägg och det ger mig många perspektiv på det jag skrev om. Jag är så tacksam för att ni ger er tid att kommentera här.

När jag sen läste om hur regeringen plågar sjuka personer genom att tvinga dem till arbete när sjukskrivningarna går ut och allt elände som de nya reglerna i sjukförsäkringen medför, då är jag glad att jag står utanför trots att jag själv gjort ett val mellan pest och kolera.

Nu ska jag ta det lugnt ikväll och kolla på teve.

onsdag 2 december 2009

Rapport från en både sopig och soppig dag

Lustigt nog blev det två psykträffar inbokade dagarna efter varandra, psykiatrikern igår och psykologen idag.
Det kändes gnälligt igår, jag kände mig som en gnällkärring som klagar och gnisslar, ändå är det realiteten jag berättar om. Jag försöker komma på ljusa stunder och glädje, och det är klart att det finns.

Jag är tacksam över det jag har och glädjer mig dagligen över det, dock behöver jag mer själsligt stimulans. Människan har ju olika grundbehov som behöver tillfredställas i någon sorts behovstrappa.

Han nämnde olika saker som jag kunde göra för att komma ut bland folk. Och trist nog har jag redan försökt och prövat det mesta. Det känns som om det är mitt fel, som om det är jag som inte försöker, trots att jag vet att jag gör det.
Jag blir lite rädd när psykpersonal verkar ha så lite förståelse för de olika behov vi har, just att vi är en helhet som måste betraktas ur ett helhetsperspektiv
om vi ska kunna fungera. Det är som att måla en vägg, om man bara duttar lite här och där så blir det ju ett uselt resultat.

Och psyk hade knappast någonting att erbjuda mig mer än samtal och det är jag ju tacksam över. Dock har ju andra regioner och kommuner mer att erbjuda personer i min situation som gemenskap, kurser i qi gong, meditation, mindfullness, friskvård, så min stad är usel när det gäller att ordna sånt. Det hade behövts så lite för att ge oss utsatta en snällare tillvaro.

Just långtidssjukskrivna, personer med sjukersättning och personer med psykiska problem verkar vara de grupper i samhället som behandlas sämst när det gäller att tilldelas resurser, hjälp och möjligheter till en meningsfullt tillvaro.
Sen vet jag att personer med ständig värk ofta också har det besvärligt i karussellen med försäkringskassan och arbetsförmodligen.
Den enda grupp det trampas mer på är de hemlösa.
Och så försås de äldre, så listan kan bli lång på oss som knappast är prioriterade hos politiker eller beslutsfattare.

Nu är detta bara mina tankar och jag utgår bara från min situation och mina erfarenheter. Det är kanske andra som har andra uppfattningar och fakta om det här.

Så jag funderar på om det är individens eget ansvar att få ett bra, glädjerikt liv eller om man kan begära att samhället tar något ansvar för detta, just att få oss att bli friskare både kroppsligt och mentalt, att på något sätt underlätta för oss att få ett drägligt liv, eller hur tänker ni?

När jag gick från psyk i går så var det med tunga steg, jag kände mig värdelös, trött, tjatig. Ge mig ett halmstrå att gripa tag i tänkte jag.

Nu har jag skrivit ganska deppigt och trist i bloggen ett tag, och ofta när jag går till psyk så kör mitt politiska engagemang igång med tankar på hur sakerna kunde göras bättre. Så det blir en soppa av mina egna problem och politik som ni kan se.

Nu ska jag försöka bli lite gladare och piggare annars blir ni nog uttröttade på mig.

tisdag 1 december 2009

Snart på samtal

Jag ska snart till psyk, funderar på vad jag ska säga och hur jag ska hinna med allt på ungefär 45 minuter.
Han kommer kanske att bli totalt deprimerad när han hört på mig, ändå är det ju därför jag går dit, för att slänga av mig lite problem som jag släpar runt med.

Så nu bär det iväg med tunga steg, kan ju önska att de är lättare när jag går därifrån.
Jag ska fråga vad de kan erbjuda mig, ska bli kul att se om de har några julgåvor i rockärmen att hala fram.
Vi hörs senare.

söndag 29 november 2009

Hurra jag har vunnit i en bloggtävling

Jag har vunnit i en tävling hos Jorid, det är en personlig almanacka, jag är så glad.
Så tack snälla Jorid.

Ha en bra första advent

Nu har vi städat, satt upp ljusstakarna och gjort iordning hemma. Så vi ska köra och handla, sen blir det middag som sonen har bestämt.
Efter det ska vi bara ta det lugnt, dricka lite glögg köpt på Maxi och kolla på teve.

Sonen har varit feberfri två dagar så det känns ljuvligt, imorgon är det mentorsamtal på hans skola så då får jag gå till skolan för första gången på länge.
Han har börjat bli lite trött på att gå hemma.

lördag 28 november 2009

Ångest är ett rovdjur

Jag hade längtat efter att få göra fint nu till första advent, har köpt blommor och lite annat.

Sen igår så hade min son plötsligt feber igen efter att ha varit feberfri några dagar och då blev jag hispig igen. Förstår inte varför febern gick upp igen, han hostar och snörvlar fortfarande.

Då när jag blir orolig och får ångest så blir jag som om man knäpper på pausknappen och det mesta stannar upp, jag blir passiviserad och låst.
Och ångest är ju inte något kul att berätta om nu när det ska vara gosigt och trevligt till helgen.

Dock är ju inte ångest något djur man kan tämja och få att gå i koppel snällt och fogligt. Ångest är som ett vilt rovdjur som lurpassar och kastar sig över en med en dundrande kraft när det är som värst, när det tar över.

Nu har min ångest blivit lindrigare än förr,även om grubbleriet och ältandet är kvar. Jag vill bara berätta om det eftersom jag vill vara ärlig och öppen på bloggen och för att det är alla dessa känslor som gör mig till den människa jag är.

Nu har jag berättat om ångest och oro ett tag så nu hoppas jag att det ljusnar så jag kan berätta om glädje, nu skiner solen där ute, något positivt åtminstone.

Imorgon ska vi sätta upp stakarna och göra fint för advent, ett av de finaste ord jag vet. Sen ska jag gå på julmarknad och gå omkring och beundra juleljusen på stan.

torsdag 26 november 2009

Pessimistiskt eller positivt tänkande

Jag blir så glad över att ni kommer hit och att ni lämnar kommentarer, tack allihop.
Min blogg är nu över ett år, det blev den i början av november och jag glömde fira,
och jag har sällan skrivit så lite och hälsat på så lite i era bloggar som nu.

När något händer som ger mig rejäl ångest så tar det liksom min kraft och jag blir alldeles slut efteråt. Jag är så skör när det gäller att hantera ångest, jag får ta av de kraftresurser som jag redan har och de är ganska futtiga.

Nu har jag bestämt att jag ska jobba med att få mer kraft och energi för att klara av de problem och motgångar som eventuellt kan uppstå.
Ett pessimistisk perspektiv möjligen att rusta sig och vara beredd på nästa krigsutbrott, när man egentligen borde skaffa sig energi för att bereda sig för positiva upplevelser och händelser.

Jag ska även ta emot de positiva händelserna med glädje om de kommer.

onsdag 25 november 2009

Nuläget

Nu är min son på bättringsvägen så det känns skönt nu när allt är som det brukar.
Jag har börjat planera hur jag ska göra fint till första advent, ska handla imorgon.
Sen kommer Martin Stenmark hit på söndag så då ska jag nog kolla på honom och även gå på julmarknad.

Man får passa på när det är något roligt som drar en ur huset där jag snart är som klistrad.
Nu ska jag se programmet Hemlös på svt 2.
Ha en fin kväll.

söndag 22 november 2009

Har ni eller någon i familjen haft svininfluensan?

Nu har min son fått feber och hosta och jag är så orolig. Jag oroar mig oftast överdrivet för nästan allting.
Är det någon av er eller era barn som haft svininfluensen? Jag har tusen frågor, hur började det, hur länge pågick det, hur hög var febern och hade ni hosta? När ska man uppsöka sjukhus, får man pencillin mot det?

Ursäkta att jag ställer så många frågor, det känns bättre att få svar av någon som själv haft det än att läsa i tidningar.
Nu ångrar jag bitter att sonen inte blev vaccinerad när han kunde bli det.

lördag 21 november 2009

Löjliga fördomar om tantslem

Något som irriterade mig i en tidning idag var rubriken

Lägg ner, tantslem.

Det handlar om att medelålders eller äldre kvinnor har en realation till en yngre man. Och de kallar det en trend.
Är livet och kärleken en trend? I alla tider har folk blivit kära i varandra oberoende ålder och så länge någon inte är minderårig så är det ju upp till dem.

Så kallat gubbslem har ju existerar ju överallt, män vars kvinnor bara blir yngre medan de själv blir äldre. Till slut har de partener som är jämnåriga med deras egna barn. Detta upprör knappast någon.

När kvinnor sen gör likadant då blir det förakt och spott från männen.
Enligt min åsikt så har kärleken knappast någon ålder, låt folk ha relationer så länge det är lagligt och frivilligt.

Här på bloggarna struntar jag i vilka åldrar mina bloggvänner har för det kan ju medföra fördomar. Om mina bloggvänner är femton eller åttiofem kvittar så länge jag gillar dem och deras bloggar.

fredag 20 november 2009

Mina vårkänslor till advent

Jag fick vårkänslor idag när solen sken och det är just nu tio grader. Plötsligt började jag tänka på ljumma vindar som smekte förbi, doftande blommor som började slå ut. Som jag längtade.

Sen fick jag tvinga iväg de tankarna för annars hade jag knappast stått ut med årstiden vi har nu, då hade jag gått i ide och kommit fram i april.
Så för min överlevnads skull så försökte jag börja längta till julen även om det gick trögt. Jag hade ju fått vårens ljuva fägring i sinnet.

Är min längtan till julen ett surrogat för min längtan till våren, är längtan en kameleont som jag förkläder i olika skepnader trots att all min längtan egentligen tillhör våren och den blomstertid nu kommer.
Som att man gifter sig med någon som ett surrogat för den man egentligen vill ha.

Så nu är det julen som gäller, nu ska det julas så det dräller om det. Min dröm om julen är som en Astrid Lindgrens berättelse och varje år tror jag att i år blir det så.
Jag har blandade känslor när det gäller julen.

Mina skira längtan efter våren viker jag fint ihop och lägger ner i en ask,där ska den ligga till februari ungefär.

Ha en fin fredagskväll.

torsdag 19 november 2009

Nu skäms jag, förlåt

Jag skäms över hur usel jag varit på att besvara era kommentarer, förlåt. Nu ska jag besöka era bloggar så jag svarar där om ni haft några frågor i era kommentarer.
Jag börjar om imorgon och ska försöka svara på kommentarer så fort de kommer.

Kläderna som får egen bostad och hemlöshet

Ofta läser jag om saker som gör mig upprörd eller ledsen. Nu är det att Hollywoodfrun Ann- Nicole Winter har så många kläder så hon får hyra gardrob till dem i Beverly Hills. Samtidigt som massor med människor är hemlösa.

I vår galna värld verkar det lättare för kläder att skaffa bostad än det gör för människor.
Jag såg programmet Hemlös på teve igår, ett program jag rekommenderar, det går på svt 2 kl. 22.30 på onsdagar. Där kan man få många perspektiv på hur vi lever och hur många grupperingar och kulturer det är som existerar på jorden.

onsdag 18 november 2009

Storm, social fobi och Halv åtta hos mig

Nu är det dags att kolla på Halv åtta hos mig,det är så roligt, matlagning, hemma hos reportage och social samvaro i ett. Det är spännande att kolla hur andra är när det gäller social kompetens i och med att jag själv har lite strul med det. Eller tror att jag har social fobi, även om jag inte vet om jag har det. Det är inte något som sagt det till mig.

Här stormar det rejält, fönstren slår upp och katterna far omkring alldeles spattiga. De märker oftast när det är något på gång ute eller känslomässigt med oss själva.
Ha en skön kväll allihop.

Storm i Skåne

Nu ska det förmodligen bli oväder här i Skåne, det skulle bli storm med klass två varning, vad det nu innebär. Så det är bäst att hålla sig inne idag, det är inte ofta jag har en legitim orksak till det.
Jag hör redan hur vinden vinner och drar utanför fönstren, det är en lite kuslig stämmning där ute.

Först ska jag ändå ner till stan och handla, sen blir det att hålla både barn och katter inomhus i kväll.

tisdag 17 november 2009

Award från fina Tina














Vill tacka dig för att du gjort en så underbar blogg & att jag får ta del av den!

jag uppskattar dig så mycket!!!

All värme & ljus till dig från

Tina

http://www.tina-livetrhrochnu.blogspot.com



Jag fick den här ljuvliga awarden idag från solstrålen Tina.
Tack snälla Tina, jag känner likadant för dig och din blogg.

måndag 16 november 2009

Skärpta regler för dagsrutinen

Ni skriver så uppiggande i era bloggar om allt ni gör och det är roligt att läsa. För hos mig är det tillfälligt avbrott i verksamheten, jag gör knappast någonting, maskineriet har börjat rosta. Jag planerar hur jag ska komma igång och börja smörja maskineriet så det rosslar igång.
Något måste absolut göras.

Jag ska skaffa rutiner som jag ska försöka följa en dag i taget och helst en lång tid så jag kan känna skillnaden. Ska göra en lista på bloggen så jag får struktur på dagarna och ska försöka ruta in det ganska rejält på olika tider till olika göromål. Det ska faktiskt bli spännande, som att övningsköra dagsrutinen och sen se om jag klarar uppkörningen. Ni hänger väl med.

söndag 15 november 2009

Stagnerat i ett malande

Nu är jag trött på att gå här hemma, jag måste göra någonting för att komma ut bland folk. Hur ska jag göra då frågar jag mig själv hela tiden.
Är jag deprimerad över att gå här hemma eller går jag här hemma för att jag är deprimerad?
Är jag deppad för att jag knappast träffar folk eller träffar jag inte folk för att jag är deppad?

Dessa tankar maler och snurrar och jag måste ut någonstans för att få stimulans och gemenskap. Först brann jag nästan upp, nu håller jag på att vissna ner.
Har lust att skriva in mig på arbetsförmedlingen eller vad som helst.

Hur känner ni andra som går hemma, är det en lättnad eller en plåga? Hur får man dagarna att gå och hur tankar man energi och livslust?

Jag känner att jag tänkt in mig i ett hörn och stagnerat, behöver perspektiv och att få igång ett kreativt, positivt tänkande.

lördag 14 november 2009

Foto som min son tagit

Blomman idag


















Här är blomman som jag visade igår, de här blommorna slår ut så man nästan kan se det.

fredag 13 november 2009

Fredagskväll och julknopp



















Nu är det fredagskväll, tiden går så fort. Jag trodde att det var torsdag idag. Egentligen borde det kännas som om tiden går trögare när man knappast gör någonting.
Har knappast gjort något under veckan mer än det ordinära här hemma och så har jag skrivit en insändare. Ska bli spännande om den kommer in.

Sen har jag ju tänkt och filosoferat som jag brukar om min situation, om tillvaron och hur jag vill ha det.
Jag har lite funderingar som jag ska skriva ner här imorgon, just nu orkar jag inte för vi har varit och handlat och nu ska jag äta.

På fotot är en av mina amaryllis som börjat blomma så jag har börjat lite med julen ändå.

Nu blir det teve som alltid på fredagar, undrar vem som lämnar Idol idag, ha en fin kväll allihop.

torsdag 12 november 2009

Jag vill ha det här

MargeDuffel

Sidobord med glas






Här lite på Indiska som jag skulle vilja ha.

onsdag 11 november 2009

Jul nu, helst idag

Nu har hösten kommit med mulet, deprimerande väder och om jag tänker på att det här i Skåne ofta är sånt här väder ändå tills april så får jag nästan panik.
Jag känner mig lite nerkörd i skorna så jag liksom får skoskav över hela kroppen.

Just nu längtar jag efter advent och julen så man blir uppiggad av allt juleljus utomhus och i fönstren, och man kan fixa till det hemma med julstakar och julblommor.
Igår när jag var på Hemtex så hade jag lust att köpa några fina juldukar och sen gå direkt hem och jula till det.
Jag fick plötsligt lust att baka pepparkakor och göra julgodis.

Nu får jag vänta några veckor till allt medan höstens valiumtäcke ligger över oss.

måndag 9 november 2009

Min hårfärg

Jag får ju berätta att håret blev ganska orange eller morotsfärgat, mest uppepå. Så jag får slinga det eller färga det för att bli blond. Om jag nu blir det utan att köpa peruk. Det får jag kanske göra ändå nu när jag ska mixtra mera med dessa kemikalier och blekningsmedel.

söndag 8 november 2009

Fars Dag och stillhet

Jag ber om ursäkt för att jag inte besvarat era kommentarer eller besökt era bloggar på några dagar. Det beror på olika jobbiga händelser som gjort att jag inte orkat. Händelser som om jag ska vara dramatisk ibland gör att jag önskar att jag sluppit prata på ett tag, att bara använda munnen till att äta med.

Nu har jag varit vid min fars grav och tänt ljus och satt blommor, där är så fint och stilla. Där får jag distans till tillvaron, och förstår vilket som är viktigt här i livet.

Jag hoppas jag orkar blogga ikväll, ha en skön Fars dag.

fredag 6 november 2009

Mariette blev kvar i Idol

Jag blev så glad över att Mariette blev kvar i Idol, jag blev så hispig när hon hängde löst att jag ringde och röstade på henne några gånger.
Så det blev Ribban som åkte och mina favoriter är fortfarande kvar, det var skönt.

torsdag 5 november 2009

Färg i håret

Nu är jag nervös, har just satt i hårfärg som ska sitta i ungefär 45 minuter. Jag vill ju bli en blekt blondin, trodde ju att jag var det tills jag klippte mig senast och bara lite av de ljusa slingorna blev kvar, jag fick erfara att jag har råttfärgat hår.

Nu kan det ju bli hur som helst med hårfärgen, det kan bli orange, lila, hör ni ett Ronjaskrik genom landet så är det jag som fått en morotsfärgad kompis i spegeln.

Dagens beslutsångest river i mig, jag har suttit med några paket hårfärg, blondering och slingor och inte kunnat bestämma vilket jag skulle ta.
Slutligen blev jag trött på tramset och klädde på mig för att gå till frisören för att beställa tid. Sen kom jag på att jag vill bli blondin direkt idag och hos frisören måste man boka tid.

Så jag begav mig upp till mina paket igen och till slut blev det hårfärgen jag kletade i håret. Jag sa till min man igår att det knappast kan bli tristare färg på håret än jag redan har, kanske har jag en motsatt åsikt när håret är färdigt, att det blev tristare med morotsfärgat hår.

Nästa gång jag bloggar så berättar jag om jag blivit som Marilyn Monroe eller Skogsmulle.

tisdag 3 november 2009

Sprutan mot svinflunsan

På min sons skola vaccinerade de barnen mot svininfluensan idag, han ville inte så jag lät honom slippa även om jag egentligen vill att ha ska ta sprutan.
Jag är så tveksam till vilket som är bäst, mediernas information gör det inte lättare att ta beslut i frågan. Det är som en tävlingen mellan hur många som blir sjuka av vaccinet respektive influensen, och det känns som om det fortfarande är oavgjort.

Han berättade att flera svimmade och fick åka till sjukhus, andra mådde illa och kunde inte röra armen, många gick hem från skolan. Då känns det knappast som om man själv har någon lust att ta sprutan.
Hur ska ni göra?

måndag 2 november 2009

Måndagskväll

Jag har besökt banken idag. Och äntligen avslutade jag min fars konto, det kändes som jag flög därifrån, så skönt. Förut har de ju strulat när jag varit där.

Sen har jag mest ägnat dagen till att återhämta mig från Ikea igår, det var en pärs även om det var roligt. Jag sov riktigt gott inatt, som om jag liksom sprungit av mig igår. Ska lägga upp några foto senare på några saker jag köpte.

Nu står det stilla när det gäller skrivandet, ibland liksom kommer bara orden till mig och just nu känns det snarare som de undviker mig.

söndag 1 november 2009

Shopping i timmar

Nu har vi varit på Ikea i Malmö, världens näst störta och det märktes. En sån röra och trängsel, jag fick gått igenom hela affären som jag planerat och nu är jag så trött. Det tog nog över tre timmar.

Först var vi i Malmö så fick jag köpt skor på mitt presentkort, äntligen.
Har bara varit hemma en stund, nu ska jag kolla på teve och sen fortsätta besöka era bloggar.

lördag 31 oktober 2009

Jag önskar er en fin helg


Jag önskar er en fin All Helgonahelg och tänker på på mina nära som gått bort från oss.

Jag har varit vid min fars grav och lagt en krans och tänt ljus, tänker på honom dagligen ändå. Ska tända ljus bredvid hans foto här hemma.

Mitt personligaste inlägg här på min blogg

Jag har hängt på Facebook ett tag och sökt efter gamla vänner och hittat ganska många. Sen genom dessa vänner så hittar jag ännu fler vänner. För även om åren går så ser man en röd tråd i livet genom vännerna på FB.

Jag fick en sån nostalgitripp och mindes tillbaka i tiden och tänkte på att jag liksom levt olika liv i perioder med olika människor i olika samhällsklasser.
Jag har fladdrat ut och in i så många olika grupper i samhället så jag vet ännu inte vilken jag egentligen tillhör.

Folk som var mina vänner när jag var ung blev mina klienter i jobbet, även om jag fortfarande betraktar dem som vänner så har de distanserat sig och liksom blivit rädda för mig, eller vad det nu är för känslor de har.
Jag har dem fortfarande nära mitt hjärta, där har jag alla mina vänner och mina nära.

Vi festade och hade kul i ungdomen, sen gick vi olika vägar.
När vi satt där för länge sen och tog ett glas vin så känns det nu efteråt som om vi spelade rysk roulette, vi visste inte vem som skulle ta drogerna till sin ständiga följeslagare, vem som skulle drabbas av missbruk.

Och så är det fortfarande bland ungdomar, de festar, har kul och går sen vidare medan andra fastnar i träsket.

Somliga av mina kompisar lever ordinära liv idag och andra är fast i missbruket, och vissa har lämnat oss för alltid. Kanske minns jag det nu för att det är Alla helgonsdag och jag minns dem som lämnade oss alldeles för tidigt.
Och jag vet att jag kunde gått samma väg, de flesta tillhörde riskgruppen och vad som avgör vem som hamnar var kan vara så bagatellartat.

Så när jag ser en hemlös eller annan utslagen person så tänker jag ofta att det kunde varit jag. Eller vem som helst av oss.

Så jag har stått med ena foten bland drogberoende vänner och andra foten bland akademiker och där emellan är det en genuin blandning av människor jag känt och känner.

Det blev så märkbart när jag skulle bjuda alla jag kände på ett kalas en gång, jag ville samla alla som stått mig nära under åren. Dock blev det lite tragikkomiskt när jag tänkte mig klienter och socialarbetare sitta bredvid varandra och äta tårta, att båda lägren eventuellt skulle betrakta mig som svikare och ta avstånd från mig.

Så är det, och detta är nog det mest personliga inlägg jag någonsin gjort på min blogg. Bara känner att jag måste få ner tankarna så de blir formulerade.

fredag 30 oktober 2009

Funderingar om ensamhet

Nu är det fredagskväll och det har varit en seg dag. Hösten medför någon sorts känsla av sömnighet och att gå i träda både för naturen och oss människor. När jag jobbade märkte jag knappast av det, då var det liksom jobb, stress och händelser ständigt oavsett om det var sommar eller höst.

Och utanför min tillvaro, i de arbetandes värld där snurrar nog livet på i samma hektiska tempo, även i städer pågår livet natt som dag i pulserande tempo.
Det känns lite konstigt att stå bredvid och betrakta något som man förut var delaktig i på ett självklart sätt.

Om man längtar efter att känna hur det känns att stressa så är det bara att bege sig till närmaste stad och plötsligt går man snabbare, dras med i folksamlingarna som rusar runt på gatorna, man får bråttom och rör sig fortare.
Jag går igång så fort jag kommer till Malmö,jagar omkring i stan som uppskruvad, sen är det så skönt att bara kunna åka hem i lugn och ro.

Jag har känt mig närmare naturen och lagt märke till årtidernas skifte mer nu det senaste året, kanske har naturen blivit en sorts surrogat för umgänget med folk eftersom jag inte träffar så många nu förtiden.

Eftersom jag knappast är med i några sociala sammanhang just nu så känns ju skillnaden dramatisk för mig, jag börjar nästan bli folkskygg. Så jag får samla mig, få kraft och ro och sen långsamt ge mig ut bland folk igen. Om jag nu känner för det för jag är lite orolig för att jag trivs så bra med att gå hemma själv.

Eller gör jag inte, lurar jag bara mig själv att tro det för det är enklare. Kanske är det självbedrägeri grundat på rädsla och feghet,vill jag vara ensam eller vill jag umgås med folk, det är frågan som jag brottas med.

torsdag 29 oktober 2009

Tack för era kommentarer

Jag tackar för era kommentarer gällande mina gruvarbetare i tänderna. För er omtanke, peppning, tröst och tips hur det går lättare hos tandläkaren, jag har tagit det till mig och ska boka tid där.

Jag får hålla mig själv i handen och jag har förstått att känslan av lättnad efteråt är värt plågan med borrar, sprutor och panikångest.

Nöjd med det jag har just nu

Läget är nu att gruvarbetarna körde igång i en annan tand där de åtog sig att banka lite, sen permitterade jag dem och de flesta lämnade mig kanske för att skriva in sig på AF. Någon enstaka sitter kvar och hugger lite förstrött då och då.

Nu ska jag boka tid hos tandis för det är trist att tugga med framtänderna. Tänk om man kunde få kolla på film under tiden, de kunde ju gjort det lite bekvämare för oss med tandis rädsla.

Det känns så skönt när allt är som vanligt igen, när värken nästan släppt. Ibland är det överskattat att önska sig ett bättre, roligare liv för det bästa är nog när man efter något jobbigt får det som vanligt igen.
Då är jag så tacksam över hur jag har det och jag är nöjd. De brukar ju säga att de friska har många önskningar, den sjuka har bara en, nämnligen att bli frisk.
Något att tänka på ofta.

måndag 26 oktober 2009

Ett gäng gruvarbetare

Jag har tandvärk idag, känns som ett gäng gruvarbetare som hugger, bankar och spränger i tanden.
Och jag som är så rädd för att gå till tandläkaren, det är mest bedövningssprutan som är besvärlig.

Jul på IKEA

















Jag är inte sponsrad av IKEA även om man kan tro det. För vem kan motstå detta? Jul på IKEA, jag vill dit genast.
Formgivare har inspirerats av kurbitsmålningar från Dalarna och skapat vackra skandinaviska mönster som pryder juldekorationer och textilier, det står reklam därifrån.

Och jag som älskar kurbits, kan man få ljuvligare julsaker.

Höstlöv som kramas




























Jag har fotat hängbjörken, körsbärsträdet som jag följt under de olika årstiderna, en japansk lönn, Tussen Thåström och lite annat.
Sötast är löven som kramas i hösten.

söndag 25 oktober 2009

Låta bli att prata ett tag

Jag undrar hur det skulle kännas att sluta prata ett tag. Jag skulle vilja åka på retreat och få lugn och ro och få slippa prata, endast umgås med människor genom kroppsspråket.

Just nu har jag lust att låta bli att prata ett tag, det låter nog barnsligt och dramatiskt, dock har jag olika grunder till det. Prat är både som smekningar och käftsmällar, det kan ge kunskap, glödande diskussioner,kärlek, glädje och det kan såra och pina.

Nu ska jag försöka låta bli att prata ett tag, lite för att slippa få svar.

lördag 24 oktober 2009

Pumpa med ljus



















Min son har tagit foto på en pumpa vi köpt.

fredag 23 oktober 2009

Nu är det fredagskväll igen

Nu är det snart Idol och jag håller tummarna för att mina favoriter får vara kvar.
Sonen kom just hem från några kompisar så nu ska jag ta fram glassen som vi ska smaska på ikväll.

Ha en skön fredagskväll alla söta bloggvänner i stugorna.

Ångesten är som Houdini

Jag har känt det ett tag nu att övergivenheten, rädslan över att bli övergiven och ensamheten har tagit ett stadigt grepp om mig. Det har gått långsamt, jag har inte velat känna det.

När övergivenheten, ensamheten och deppigheten som jag kallar ångesten för att samla det i ett ord kom glidande så höll jag emot. Jag sa till ångesten att sticka åt skogen, att lämna mig ifred. Dock är ångesten knappast väluppfostrad, den är trotsig och påflugen och struntade i mina tillsägelser.

Ändå hade jag stängt ner ångesten i en box, satt lås och kedjor runt omkring och burit ner den källaren långt inne i glömskan.
Nu har ångesten frigjort sig ur boxen som en Houdini och hänger och klänger på mig.

Jag låter den hållas ett tag tills jag slänger ner den i boxen igen och sätter ännu mer lås och kedjor på. Ändå kommer den att ta sig ur boxen och överfalla mig igen.
Antingen sakta och finurligt eller brutalt och hastigt,

En stund på jorden

Om politikerna hade gått nere på jorden hos oss vanliga istället för att fara runt uppe bland molnen så hade de nog tagit sundare beslut.

Hur ska vi kunna mötas någonstans när vi lever i så skilda världar? När de har månadsinkomster i klass med våra årsinkomster hur ska vi då kunna tala samma språk eller leva i samma tillvaro?
Hur ska de i sina gräddfiler och priviligerade tillvaro förstå oss när vi kollar extrapriser och sliter vårt hår över räkningarna?
Med dagens sjukförsäkringspolitik och arbetslöshet så borde en fjärdedel av befolkningen snart vara skalliga, om jag får ironisera lite.

Nu är det dags att politikerna landar nere hos oss och slutar spela teater, Snart är det val och då kanske ridån går ner för dem.
Många politiker på högre nivå som i riksdagen och i regionen har knappast mer förtroende hos mig än Anna Anka och de låter ungefär likadant.

Bara i kommunen där jag bor sköts politiken som om prestige är betydelsefullare än att ta beslut som gagnar folket.
Politiker är ju faktiskt folkvalda och det är vi som är deras arbetsgivare, även om de verkar tro att de är tillsatta på livstid.

torsdag 22 oktober 2009

Trött, seg dag

Jag är så trött idag på ett underligt sätt, liksom pigg i sinnet och trött i kroppen. Eller om det är tvärtom.
Jag vill göra saker och känner någon sorts energi trots att jag ändå inte orkar, jag är rastlös och slö på samma gång.

Nästa vecka har min son höstlov och då planerar jag att vi ska göra mat och baka tillsammans, så jag letar tips på mat och kakor på nätet och på era bloggar.
Ofta ser jag supergoda maträtter, bröd och kakor på era bloggar och tänker att det måste jag göra. Sen glömmer jag trist nog ofta var jag har sett det.

Annars är det en mulen, seg dag som ger en försmak av vad som komma skall några månader framåt, bara träden och buskarna skiner upp som facklor.
Nu längtar jag efter jul, Lucia, adventsljus,lussebullar, pepparkakor. Nästan aldrig längar jag så förtvivlat efter julen som just nu vid denna årstiden. Sen när det är jul på riktigt så har jag oftast hunnit tröttna på det.

onsdag 21 oktober 2009

tisdag 20 oktober 2009

Hos frisören idag

Nu har jag klippt mig. Jag har kollat i tidningar och sett hår och tänkt att så vill jag ha det. Sen när man blir klippt så blir det ändå inte som det ljuvliga håret som man såg i tidningen.

När man ser folk bli stajlade så blir de så tjusiga när frisörerna utgår från personens egna färger och ansiktsform. Jag skulle vilja gå in till en frisör och säga; Gör vad du vill, bara det passar mig.
Sen skulle det bli intressant att se hur man såg ut.

Det kan ju bli som i Sveriges fulaste hem eller i Äntligen hemma att det blir fulare än vad det var förut.
Undrar om det är några kreativa, modiga frisörer här i närheten.

måndag 19 oktober 2009

Att hantera ångest och hur jag är som person

För att skriva lite om ångest och hur jag hanterar den så har jag knappast några kreativa sätt att göra det på. Jag sover när den är som mest plågsam, när jag helt enkelt inte står ut att vara kvar i verkligheten en sekund längre.
Själv tror jag på att sömn lindrar ångest, det gör det för mig.

Nu när jag känner mig lite bättre så sover jag inte lika ofta, även om jag använder sömnen som medicin och lindring.
Annars blir att kolla på teve eller blogga mitt sätt att hantera ångesten på, att få distans och glömma tankarna som maler och ältar.

När jag hade en rejält kris för ganska länge sen så kunde jag inte ens läsa böcker, kunde inte koncentrera mig, och jag som ständigt läst hela mitt liv.
Det kändes bedrövligt. För att kunna börja läsa igen så läste jag böcker med noveller i, det var det enda jag orkade med. Några sidor åt gången bara.
Sen gick det lättare efter ett tag och sen kom jag in i en riktig bokslukareperiod och läste som en galning.

Även denna period satt jag klistrad vid teven, det har blivit som en tröstenapp för mig, som en gosenalle att hålla om.
Om jag tänker tillbaka i tiden så har litteratur, kunskapsiver och teve ständigt varit i fokus för mig, under olika åldrar så har det blandats med att skriva dikter, skriva på en bok som jag fortfarande håller på med, festande, relationer med människor och ett glödande engagemang för utsatta människor och politik.

Så jag är en person som är både tramsig, barnslig, glad och gillar att skämta, samtidigt som jag är seriöst engagerad i politik och samhällsfrågor. Så ibland är jag liksom olika personer i olika sammanhang, ibland säger folk att jag är för allvarlig och djup, och ibland anser de att jag är för flamsig och skämtsam.
Så det kan krocka ganska häftigt om jag sitter på ett politiskt möte och diskuterar orättvisor, och så plötsligt säger jag;
Nu ska jag hem och kolla på Bonde söker fru.

Då kan jag få nedlåtande miner till svar ibland för det är liksom inte fint att kolla såna program i vissa kretsar.
Jag står för att jag kollar på dem och att jag liksom är i verkligheten på de flesta plan, hur ska man kunna förstå människor om man sätter sig på höga hästar och låtsar att man är finare?

Vem vet vad dessa politiskt korrekta personer egentligen gör på fritiden? Kanske något ännu värre än att se på Ensam mamma söker.

Så är jag, gott och blandat. Har fått lättare att tolerera att jag har olika beteende i olika situationer, förut ansåg jag att jag var falsk och tillgjord om jag inte var likadan överallt.

På onsdag öppnar IKEA

Nu på onsdag öppnar världens näst största IKEA utanför Malmö och jag längtar efter att få åka dit och kolla. Det bästa är att det ligger ännu närmare oss än det förra,tar nog högst tjugo minuter att köra dit.
Jag väntar nog med att åka dit tills efter invigningen för jag kan tänka mig att det blir sån trängsel.

Undrar om de lägger affären där av strategiska skäl eftersom det är just vid Öresundsbron och tågen till Köpenhamn så det blir lättare för danskarna att handla där.

Jag törs knappast tänka på vad jag kommer utsläpande med från detta IKEA som förmodligen tar en hel dag att orientera sig igenom. Att man kan bli så barnsligt förväntansfull av något så kommersiellt och pengaslukande, dock är det ju tur att man blir glad över någonting.
När jag slutar bli glad över såna bagateller då är det kris.

Jag behöver faktiskt en möbel som är en blandning mellan skrivbord och förvaring, något som jag får in benen under. Nu sitter jag vid en köpmansdisk eller om det kallas skänk och får vända benen åt sidan, ganska obekvämt med höftont som följd. Jag är duktig på att plåga mig själv, kanske var fakir i mitt förra liv.
Berättar mer när jag besökt affären.

söndag 18 oktober 2009

Teveseriemissbrukare

Nu börjar snart Ensam mamma söker och det följer jag förstås, som en massa övriga tvserier. Jag bestämde mig för att bara följa några som Livvakterna, True blood,Halv åtta hos mig osv.
Sen råkar jag se lite på någon tvserie och så är jag fast. Jag måste bara kolla på nästa avsnitt, hur kasst, dumt och löjligt det än är så sitter jag där fastklistrad och stirrar på skräpet.

Är en person som både gillar Uppdrag granskning, Debatt, kultur och fåniga tvserier. Borde kanske uppsöka Anonyma tvseriemissbrukare.
Nu börjar det, vi ses senare ikväll.

lördag 17 oktober 2009

Ord på n

Jag lånar det här från bloggen Mossfolk.
Ta första bokstaven i ditt namn och kör på.

1. Vad heter du? N****
2. Ett ord på fyra bokstäver: Noga
3. Flicknamn: Nina
4. Pojknamn: Niklas
5. Yrke: Näringsminister
6. Färg: Neonblå
7. Klädesplagg: Nattlinne
8. Mat: Napoleonbakelse
9. Sak i badrummet: Nagelklippare
10. Plats/stad: Nora
11. En orsak att vara sen: Nyårsfest
12. Något man skriker: Ner!
13. Film: När lammen tystnar
14. Något man dricker? Nypressad apelsinjuice
15. Band: Nirvana
16. Djur: Näktergal
17. Gatunamn: Norregatan
18. Bil: Nissan
19. Sång: Nu tändas tusen juleljus

Röstade på Tove

Jag var helt enkelt tvungen att ringa och rösta på Tove i Idol igår, blev så orolig för om hon skulle få bli kvar efter juryns omdömme.
Hon och Mariette är mina gullegrisar, de sjunger bra och har sån utstrålning och spretande, häftigt kroppsspråk.
De påminner lite om Thåström i sina rörelser så det är möjligen lite därför jag gillar dem.

Jag brukar roa mig med att se om mina åsikter om deltagarna överensstämmer med juryns och ibland gör det och ibland är det bara tvärtom.

fredag 16 oktober 2009

Nördat färdigt i stan

Jag är hemma igen med baklava, mat och flera mössor, kunde inte bestämma mig så jag köpte med några hem. Sen blev jag blixtförälskad på stan, vad ska min man säga?
Som tur är gäller det bara ett par boots i röd mocka med lagom klack och de är runda framtill.

Får se om förälskelsen består nästa gång jag kommer till affären,den kanske har övergått till glödande kärlek.

Sen hade de börjat med julkort, julstakar och julmust. Jag höll på att köpa såna fina glittriga julkort med änglar och texten till Stilla natt, sen kändes det som om det var lite tidigt att börja med julen redan.
Oftast gillar jag julen bäst i början på november, när det sen blir jul så är jag redan trött på det.

Jag har en fråga, vilka skor, stövlar eller kängor osv. gillar ni nu när det börjar bli kallt? Svara bara om ni har lust, jag är så frågvis.

En nörd ska till stan

Nu ska jag till stan och kolla i butiker, jag längtar efter det, känns roligare att göra det på hösten när det är mer utbud och mer ombonat i affärerna.
Något jag behöver är en mössa, skor och kanske en kappa, får se om det blir något köpt. Jag ska liksom bara gosa omkring i affärerna och få en energikick av alla färgerna.

Ett tag gick jag i affärerna nästan dagligen för att ha något att göra och då kunde jag nästan säga var folk hade köpt sina väskor, skor och kläder för jag hade liksom full koll. Ett sånt nördigt intresse egentligen.

Ha en skön fredag allihop.

torsdag 15 oktober 2009

Ni fina bloggvänner

När jag läser era härliga och fina kommentarer här hos mig så känns det som om det flödar ut kärlek, värme och uppmuntran ur datorn från er. Som jag hade tänt tusentals värmeljus som strålar och ger värme och energi, så glädjande är era kommentarer.

Så tack alla ni fina som jag har fått nöjet att träffa.

onsdag 14 oktober 2009

Bantningen är mest tjatig

Just nu är jag sugen på något gott, som äpplekaka eller något annat smaskigt. Jag är en riktig gottegris. Dock har jag bestämt mig för att bara äta godis, kakor eller sött och fettbildande på fredagar eller lördagar.
Så trist det är att hålla diet som jag nog har gjort mestadelen av mitt liv. Kanske inte för att jag varit direkt överviktig, mest för att slippa bli det.

Nu funderar jag på om det är värt att ständigt avstå från god mat och godsaker för att hålla sig något så när smal. Jag blir så grinig och sur när jag bantar, förresten är banta ett ord som är tabu nu förtiden, nu håller man diet istället.

Om man trivs med att hålla diet av någon sort, vill gå ner i vikt och känner sig pigg och glad av det då ska man självklart göra det.
Jag blir mest nedstämd och på dåligt humör av det.

Så är det värt det att avstå från livets guldkorn, som en mumsig kaka till kaffet eller en äpplepaj som ger sånt välbefinnande och är som balsam för själen bara för att förbi smal.
Jag börjar känna att det inte är värt det, jag vill kunna unna mig något gott. Sen kan jag äta lagom och försöka röra på mig och promenera så jag håller vikten konstant. Även om jag vill gå ner några kilo, vilket jag hållit på med nu i evigheters evighet.
Jag har kanske nått min trivselvikt och får tolerera det och sluta terrorisera mig själv med denna torra, tjatiga bantningen som oftast förpestar tillvaron.

tisdag 13 oktober 2009

Jag är en pinsam mamma

Så sprang jag omkring i skoaffärer i Malmö igår igen, har ju ett presentkort som snart går ut. Just i den skoaffären som kortet gäller så var det knappast några skor som jag gillade.

Jag försökte gilla dem, jag nästan tvingade mig till det, jag sprang runt i skoaffären i evigheter för att se om kärlek vid första ögonkastet uppstod till några skor, eller att åtminstone någon liten förälskelse skulle spira.

Dock förhöll jag mig kall till skorna, får göra ett försök senare.

I en annan skoaffär bredvid hittade jag massor med skor som jag gillade som jag kunde köpt direkt, lite retligt får jag säga.

Min son behövde en jacka och han är så kräsen när det gäller just detta så man blir smått desperat. Plötsligt när vi gick på gatan så utropade min son;
En sån jacka vill jag ha.

Och jag undrade förvirrat var jackan var någonstans, och han pekade på en kille som just gick förbi oss med sin familj. Jag reagerade spontant och rusade fram till familjen och frågade var de köpt jackan, de svarade och var riktigt trevliga.

Min son blev alldeles generad och ansåg att jag var så pinsam som rusade fram till folk så där, vilket jag gjort många gånger förut och oftast blivit trevligt bemött. Själv hade jag tagit det som en komplimang om något frågat var jag köpt mina kläder.
Att min son blivit ordentligare och striktare än mig är ju fantastiskt.

Han fick jackan och lite andra kläder och sen åkte vi hem.

söndag 11 oktober 2009

Första tiden hos psykologen imorgon

Jag ska till psykologen första gången imorgon och jag börjar redan bli nervös för det. Är han bra, hur blir vår första kontakt, gillar jag honom?
Tusen funderingar kör omkring inför imorgon.

Sen kommer det nog att flaxa omkring ännu mer funderingar när jag varit där för såna besök brukar vara som att hälla bensin på elden och sätta igång en omtumlande, kaosartad tankeverksamhet av gamla och nya tankar. Ungefär som tankarnas Friskis % svettis. Knappast någon tid för tankarna att lata sig för här blir det full rulle med motion för dem med en hurtig ledare.

Sen blir det nog bättre efter en tid när det liksom lugnat ner sig och jag kan orientera i känslorna med psykologen som karta och kompass.
Jag redan bestämt ett mål som jag önskar med terapin och det är tolerans för min nuvarande situation, bättre självkänsla och självförtroende, frid och sinnesro. Sen är det nog många andra saker som jag inte kommer på nu.

Så målet är bestämt, det är resan dit som blir det besvärliga och även spännande och rolig. Så imorgon står jag på stationen och hoppar på tåget till terapins land.

Surdeg och fotboll

Jag tänkte baka surdegsbröd, är det någon som prövat det?

Så besviken jag blev när vi förlorade fotbollen mot danskarna igår. Hade det inte varit för freden i Roskilde så hade vi skåningar tillhört vinnarna, jag bara skämtar.
Jag längtade efter att få följa Zlatan och grabbarna i VM, nu blir det knappast något av med det.

lördag 10 oktober 2009

Snart dags för fotboll

Nu gäller det att vi segrar över danskarna i fotbollen. Sverige, heja, heja, heja.
Annars är ju Danmark ett dejligt land, det är de jag hejar på efter svenskarna.
Just när det gäller sport är det skönt att heja på Sverige så det blir någon spänning, annars är sport ganska trist.

Ätstörningar och mobbing i skolorna

Nu när min son berättat för mig att många av hans tjejkompisar har anorexi och ätstörningar så blir jag alldeles bestört, blir så ledsen och skulle vilja hjälpa till på något sätt.

Jag frågade honom om de tar upp det under lektionerna, om de pratar om mobbing, utanförskap, ätstöringar, anorexi, rådande skönhetsideal i samhället, om lärarna berättar varför somliga klasskompisar har problem med att läsa, sitta stilla och ta till sig undervisningen.
Oftast blir ju omdömmet från klasskompisarna att de här eleverna är korkade, slöa och dumma.
Så är det ju absolut inte, de har bara besvärligare att lära sig saker av olika anledningar.

Nu ska ju inte enskilda personer pekas ut, bara att lärarna berättar om hur det är för somliga som har problem med skolan.
Ofta samlas dessa killar i gäng där de får någon sorts gemenskap med varandra,och eftersom de kanske själva känner sig dumma i skolan så börjar de dricka och röka för att kunna hävda sig.

Hans svar är att de knappast tar uppe något sånt här under lektionerna som ett ordinärt ämne. Enda gångerna de möjligen tas upp är om det är extrainkallade träffar som berör extrema händelser av tex. mobbing.

Eftersom jag följt min sons klass sedan förskolan och nu går de i sjuan, så har jag sett hur de barnen liksom grupperas tidigt. Könsrollsmönstret går markant att följa, killarna med problem blir tuffa, bråkiga och utåtagerande. Tjejerna drabbas oftare av ätstörningar och blir mer inåtvända.
Nu är detta min subjektiva reflektion och det är säkert många tjejer och killar som inte alls följer de här mönstren.

Nu känner jag ju inte heller till hur lärare jobbar på olika ställe så det kanske är olika på olika skolor och på olika ställen i landet.
Så det pratas kanske mer om det här på andra skolor än vad det görs här.
Teveprogrammet om 9 A var ju ett slående exempel på hur man faktiskt kan jobba i skolorna med fokus på elevernas personliga förutsättningar, förmågor och egenskaper.



Det som jag vill komma fram till med detta är att skolorna borde ha undervisning om livskunskap, om hur livet fungerar, om mobbing, ätstörningar, om det som är livet för att få eleverna uppmärksamma på att det är inte deras eget fel att de drabbas olika problem, få dem att sluta skämmas, att våga gå och prata med någon.
Alltså vad som helst som kan hjälpa dessa sköra barn och ungdomar att få en stabil grund, en förståelse för hur samhället fungerar och någon sorts självkänsla och positiv självbild.

På något sätt känns det så skrämmande att eleverna sitter där och pluggar om kungar, berg och ordglosor samtidigt som de håller på att svälta sig fördärvade, röker och dricker vid tretton år och slåss ut och förstörs redan i tidigt.

Jag vill att de ska ha något ämne där de tar upp detta och det ska helst vara många lektioner för jag tror att det kan bli något som ger barnen massor när de ska rustas för livet, parallellt med andra ämnen och allmänbildningen förstås.
Jag ska ta upp detta i skolan när det är möte nästa gång för det är så viktigt
och det har förvånat mig ända sen jag själv gick i skolan att undervisningar är så fokuserad på hårda faktaämne och struntar oftast i de mjuka, männskliga ämnena.
Jag undrar om någon orkat läsa ändå hit, dock är det något som engarerar mig och jag är glad om ni berättar om era åsikter om detta.

fredag 9 oktober 2009

Tonsårsfasoner

Jag sa till min tonårige son att han kunde höra på vad jag sa och sluta hålla på med mobilen. Då svarade han; Jag hör vad du säger, fast jag struntar i det.
Tonårsfasoner tänkte jag och kände på något sätt igen det från någon stå uppkomiker.

Sorteringsmani

Ännu en manisk dag med sorterande och ordningstjafsande, jag vill få en grundordning hemma så allting fungerar enklare och inte tar sån tid. När jag sa det till en lite äldre släkting så sa hon att hon hade försökt med det i över tjugo år och det verkade ännu inte utfallit till belåtenhet.
Så det är möljigen ett evighetsprojekt, kanske tid att lägga ner.

Ska bara sortera lite mer först.

onsdag 7 oktober 2009

True blood

Nu har jag sett på True blood på teve, det är så bra, det är komiskt, sorgligt, gripande och liksom knäppt på ett skönt sätt.
Jag har även börjat tvivla på att jag av vampyrsläkt, har ju trott att jag var lite besläktad med dem eftersom jag sover på dagarna ibland och gillar att vara uppe på nätterna och lite mer smått och gott.

När man har Bill som lärare på teve så förstår man bättre hur vampisarna fungerar.

tisdag 6 oktober 2009

Jag älskar er mina bloggisar

Jag måste bara skriva att jag älskar er mina söta bloggisar, alltså bloggvänner, jag bara känner för att säga det.
Efter en kort promenad med sol och värme så blev jag bara så glad.

Tjollahopp

Nu känner jag äntligen lite lugn så jag kan blogga. Har känt mig okoncentrerad och frustrerad ganska länge, och rastlöst. Jag brukar egentligen känna mig nästan exakt tvärtom. Nu ska jag besvara era kommentarer och besöka era bloggar under dagen.

När det gäller kommentarer så undrar jag om ni vill ha dem besvarade här i min blogg eller om jag ska göra det i era bloggar? Ofta blir det lite huller om buller när jag svarar, ibland känns det som jag svarar så sent så ni kanske redan glömt det.
Ska lägga ut en enkät om hur ni önskar det med kommentarssvaren.
Jag älskar enkäter, är med i nästan alla som jag råkar på, och det är så roligt
att räkna resultaten.

söndag 4 oktober 2009

Frustrerad över att stöka i hemmet

Jag har inte skrivit på någon dag eftersom jag har varit obehagligt manisk, frustrerad och rastlös. Så jag har hållit på hemma och försökt sortera, städa och få ordning och kommit upp i varv som inte känts harmoniskt.

Jag har tänkt nu ska jag få ordning på allt här hemma och sen kan jag ägna mig åt något roligare och slippa dåligt samvete. Dock har slutsatsern blivit att man skulle kunna rensa och städa i hemmet praktiskt taget alltid. När man frenetiskt har börjat i ena änden så har det stökats till före man kommit till andra änden.

Och ju mer man rotar och stökar ju mer saker kommer man på att göra, rensa alla skåp osv. Och det blir som ett evighetsarbete.
Jag har sällan eftertraktat att ha ett perfekt hem, begriper inte var det har kommit ifrån så här plötsligt? Går det att kombinera att ha det städat och att ändå slippa känna sig stressad.?
Hur har ni det med städning och hur håller ni ordning hemma?
Imorgon struntar jag i hemmet och tar en promenad. Eller bloggar.

fredag 2 oktober 2009

Mina Idolfavoriter

Jag gillar Mariette och Tove så in i skogen, de har så härliga röster som fångar och berör och såna personligheter de sitter inne med.
Vem är era favoriter?

torsdag 1 oktober 2009

Katten tog hand om mina räkningar

När jag kom upp i morse så hade en av katterna kräkts på mina räkningar.
Jag förstår att han hatar räkning precis som jag, dock kunde han ju visat sitt missnöje lite diskretare.

Han kanske trodde att han skulle hjälpa mig att bli av med dem.
Det fick bli att rädda det som räddas kan, och sen begära nya inbetalningavier till de som jag slängde.
Att be om att få räkningar tillhör nog knappast favoritgöromålen, roligare kan man ha.

onsdag 30 september 2009

Ge kärlek och respekt i efterskott

Nu är jag trött, alldeles förvånansvärt urlakad.
Efter en tids snabbare tempo som ibland gränsat till uppskruvat så har räkningen kommit så nu får jag betala med att hålla mig lugn några dagar. Eller veckor eller månader.

Jag vet knappast i förväg hur länge de pigga eller de trötta perioderna pågår, ibland är de korta och ibland är de långa. Det enda jag vet är att de kommer.
Om jag någon gång får en tillvaro där det hektiska och det lugna blir till någons sorts harmoni, då kan jag möjligen skriva in mig på AF igen.

Jag tror ju varje gång jag blir pigg att nu är jag bra igen, nu kan jag leva som förr. En sån lögn jag försöker lura i mig själv, ett sånt bedrägeri.
Dock är jag på väg att komma till ett sorts harmoni med mig själv, att försonas med hur det är just nu och att försöka vara snäll mot mig själv trots att jag är ganska arg på mig själv ibland.

Hur kan jag egentligen vara det när jag är ödmjuk och förstående när det gäller andra i min situation? Hur kommer det sig att jag inte kan behandla mig själv som jag gör med andra, att jag är så hård mot mig.

Möjligen hjälper det när jag tänker på mig själv som litet barn, som en femåring som storögt betraktade sin omgivning och som är värd allt gott. Nu har jag möjlighet ge mig all den kärlek, ömhet, respekt och ödmjukhet som jag behövde då.
Jag fick ju kärlek som barn, dock gick det snett och krånglade till sig någonstans.

tisdag 29 september 2009

Uppiggning

Något sensationellt har knappast hänt, det har bara varit en ordinär dag. Såna dagar är bra och lagom.
Jag och mannen har promenerat till stan i det härliga höstvädret och handlat lite.
Sen har jag hälsat på min mormor några timmar, där även min mor var. Där fick jag utlopp för mitt pratbehov, kanske lagras massor med prat när man går ensam hemma.

Något som jag är nöjd med är att jag beställt tid för klippning, slingning och ansiktsbehandling. Jag känner att jag vill pigga upp mig.
Just nu känner jag mig så råttfärgad och trist.

Hur har ni haft det idag? Och vad gör ni för att pigga upp er?

måndag 28 september 2009

Skratta hela vägen till banken

Är ju knappast något jag gjort det senaste året.

Jag har haft strul med banken gällande min fars konto sen han gick bort. Trots att
jag haft alla papper i ordning så har personalen på banken uppförd sig oproffessionellt och okunnigt, har knappast träffat på en uslare bank.

Så jag klagade hos olika instanser på bankens bemötande och handläggning och blev uppringd av bankchefen.
Han bad ju om ursäkta och undrade hur han skulle kunna kompensera mig.
Sätt in en miljon på mitt konto, skämtade jag, lite allvar var det nog.

Han sa att de kunde sätta in tusen kronor som kompensation.
Anser ni att det är en rimlig summa?
Jag vill ju inte vara hagalen eller gniden.

söndag 27 september 2009

Stressad till tusen och höstfärger

Nu städar vi, har just varit och köpt mat och pressat in den i fulla skåp, ett pusslande hela tiden för att få in det. För att se det positivt så har vi åtminstone gott om mat.

Sen ska jag göra middag idag och äpplekaka i massor, jag kan äta en själv.
Så min stressnivå är på toppen, när det slår över blir jag arg och retligt. Nu känns det lite som ett kaos här.

Jag klarar stress bättre när det är jag själv som stressar mig. Är det någon annan så tänder jag till ibland, för jag fungerar knappast i stressrelaterade situationer.
Ha en skön söndag, ute i trädgården blommor en enda ros på busken, ser ut som den säger förväl till sommaren och välkomnar hösten.

Jag ska ut och fota höstfärgerna på träden när jag hinner, i min takt kanske det blir när löven redan hunnit ramla av träden. Här kan man tala om den brinnande busken. Naturen står i brand.

fredag 25 september 2009

Nu har jag gått igång

Sånt här får mig att gå igång.

Här kan ni läsa om det

Den här artikeln berättar att en halv miljon svenskar får sänkt ersättning nästa år och det är de med sjukersättning, sjukpenning och föräldrapenning.
Jag blir genast orolig och tänker hur det kan gå att sänka min redan skrattretande låga ersättning, hur ska jag klara mig.

Husmark Persson förklarar att de kommer att kompensera folk på olika sätt. Är det egentligen någon som litar på vad hon säger?
Hon har slängt ut en massa lösa trådar hit och dit, sen slänger hon ut ännu fler och förrvirringen blir nästintill total.
Om man är gift eller sammanboende så kan man ju oftast inte få något bostadstillägg, så det höjda bostadstillägget hon pratar om gagnar knappast mig.

Hennes politik skapar sånt kaos och oro hos oss med sjukersättning och sjukpenning så vi skulle fått grattis kristerapi.
Hon säger att det är ju ändå arbetslinjen som gäller, detta eviga tjatande som ett mantra. Har hon ännu inte begripit att alla kan inte gå ut i jobb hur gärna man än vill, om inte hon har någon mirakelkur som gör alla friska.

Hon kanske tror att hennes ologiska, ta från de svaga politik är en sån kur som ska skrämma ut folk i arbete?
Sen ska vi inte tala om hennes egen lön, där har vi inte några indragningar att vänta. Snarare tvärtom, där gödslas det på ständigt.

torsdag 24 september 2009

Hur hade Pippi Långstrump varit idag?

Eftersom som Inger Nilsson som spelade Pippi Långstrump är med i Kändisdjungeln så har jag funderat på hur Astrid Lindgrens personer i hennes berättelser skulle bli som vuxna, spännande tankar.

Hur skulle Pippi vara som medelålders? Skulle hon bo kvar i Villa Villerkulla och kanske använda det som hotell och till konferenser där gästerna fick plocka starkare drycker ur sockerdricksträdet. Och till julen fick gästerna sina julklappar upphängda i träden.
Kanske skulle hon gå på komvux när hon kom på att det är bra att lära sig skriva och räkna, trots att man äger en massa guldpengar.
Hon skänker nog höga bidrag till Rädda Barnen och hälsar av ren snällhet på Prusiluskan på ålderdomshemmet.

Pelle i Saltkråkan blev nog engagerad i Djurens vänner och eventuellt miljöpartist.

När det gäller Tjorven så kan jag tänka mig henne som sakkunnig hos någon politiker där hon står och säger; Husmark, vet du vad? Vet du om om att du kör en kass politik när det gäller sjukförsäkringarna?

Så det är bara att fantisera vidare om Barnen i Bullerbyn, Emil och de andra, det är riktigt roligt. Tänk om någon kunde gjort en film om deras liv i dagens samhälle.

onsdag 23 september 2009

Populärt att vara taskig

Jag säger bara Anna Anka.

Folk gillar snälla och omtänksamma personer bäst, eller?

Efter all uppmärksamhet som Anna Anka fått så är det kanske dags att omvärdera sina åsikter. Hon är elak och haggig och blir nästan hyllad som en stjärna. I tester i tidningar om vilken hemmafru folk gillar så ligger hon ofta i topp.

Flera kändisar har blivit kändisar på att vara taskiga och så kallat ärliga när de bara slänger en massa skit på andra omkring sig.
Som när kvinnorna faller för de stygga, spännande pojkarna och ratar de snälla.

Själv har jag träffat för många Anna Ankor i verkligheten och det är knappast någon positiv upplevelse. Såna försöker jag undvika idag. De sprider negativ energi och det kan vara lätt att smittas eller bli utsatt och påhoppad av dem.

Så tacka vet jag snälla, gulliga,omtänksamma människor som ger mig positiv energi för såna kan man knappast få nog av, ju fler desto bättre. Som ni mina söta bloggvänner, ni ger mig positiv energi och glädje.

tisdag 22 september 2009

Piggrapport

Jag har hållit igång hela dagen, som om jag fått i mig något uppiggande piller. Funderar på vad det kan bero på att jag är så speedad, att jag sovit bättre, ätit sundare, rört mer på mig? Jag har inte en aning.

Alltid ska jag analysera och gräva efter orsaker, det är ju bara att njuta av att vara pigg och nöjd ett tag. Tids nog lurar deppet där någonstans.
När jag stod i trädgården idag och harvade med rabatterna så undrade jag om jag blivit sjuk eftersom jag var så pigg.

Så lustigt att när ordinära personer med jobb blir trötta så undrar de om de är sjuka, här är det tvärtom. Här tror man att man är sjuk när man inte är trött.

Så jag kramar om mig själv för att jag gjort massor idag, jag måste ju ge mig beröm efter allt skäll jag gett mig förut.
Jag sänder en kram till er med.

Malmö i lördags























Sån härlig dag vi hade i Malmö i lördags, jag, min man, min son och en tjejkompis till honom. Solen sken, det var fullt med tunnklädda människor överallt, på uteserveringarna trängdes folk, så man kunde tro att det var någongång i juli.

Först blev det ju Indiska, och de hade så fina kläder, jag kunde köpt massor med tunikor och koftor. Jag tog foto där för att kunna visa er här på bloggen. Då kom en personal och frågade vem jag fotade för och jag svarade att det var för mig själv. Hon sa att de inte gillade att man fotade i affären. Min man höll på att vrida sig i pinsamhets plågor.

De hade lila gardiner och lila kuddar som jag höll på att köpa, de hade sån mustig, häftig lila färg som jag gillar. Dock beslöt jag att avvakta tills nästa besök där.
Jag lagt in foto här ovanför.

Skoaffären jag hade presentkort i hade inte några skor som jag ville ha. Det mesta var högklackat och som hämtat ur något porrsammanhang. Jag hinner dit en gång till innan presentkortet går ut och då har de förhoppningsvis fått in mer höstskor.

Sen blev det Body Shop, jag älskar att gå och kolla på såna ställen. De hade en serie med Musklukt, min favoritdoft och det enda jag kan ha som inte ger huvudvärk och andningsbesvär.
Jag smetade på mig bodylotion och allt det andra i serien så jag gick omkring med ett doftande muskmoln omkring mig.

Min man älskade doften så nu vet jag vad jag ska önska i julklapp.

Efter att min son köpt skor på rea, och fina jeans och tröja på H&M för bara tvåhundrafemtio kronor så åkte vi hem.
Jag är stolt över att min son har lärt sig av min enträgna undervisning om att kolla extrapriser och att dyrast är inte bäst. Det gäller att försöka få det så billigt som möjligt.

Jag har inte lärt mig hur jag skriver under fotona eller bredvid dem, så de är okommenterade. De är från Malmö och butikerna där.

Fått hjärta av Stina


Jag har fått det här fina hjärtat av Stina. Tack gulliga Stina.
Det ger extra energi och goda tankar som gör tillvaron bättre.

måndag 21 september 2009

Trädgårdsarbete

Nu har jag hållit igång hela dagen och det är nu ett läge där gränsen för min energi är nådd. Trodde jag, dock åt jag en tallrik flingor och så återuppstod energin igen, är nog inne på sista varvet före tevetime.

Jag har handlat mat och motorsåg, det ni.
Sen var jag på kyrkogården och planterade en blomma och gjort fint. Jag trodde det var visset och trist där, och så stod blommorna där i full blom. Det var så fint så jag fick för mig att någon annan skötte graven i smyg. Kanske min far själv, han älskade blommor och grönt och fick det mesta att blomma.

Sen har min man plockat in trädgårdsmöblerna och vi har klippt häcken, härjat och röjt. Nu ser det ännu höstigare ut än förut.

Imorgon ska jag fortsätta och då ska jag även plantera ljung som jag köpte idag. Jag kan inte ge mig när jag har påbörjat något förrän det är färdigt.

Fikagråt

Kaffetår, är det när man gråter när man dricker kaffe?

Bara ett litet humorförsök från mig.
Jag tänkte börja med dagens ord eller ordspråk.

söndag 20 september 2009

Foto



















Foto på härlig järnek som passar så bra till jul.

Jag har blivit fattig

Nu gäller det att se om sitt hus när inkomsten sjunkit drastiskt. Jag har ansökt om avskrivning av studielånet hos studiemedelsnämnden, det avslogs. Hur det nu kan göra det med min låga inkomst.
Sen har jag fått avslags på nedsättning på avbetalningssummorna jag betalar in. Jag betalar in ungefär 1300 kronor i månaden trots att jag bara har ungefär 8000 kronor ut i månaden.

Nu ska jag sända en an ansökan igen, skam den som ger sig.

Sen ska jag gå ur facket, det känns lite nostalgiskt för min facktidning är bra och där blir jag uppdaterad om vad som händer inom socialtjänsten och där står givande artiklar om samhället och sociala frågor som jag fortfarande brinner för.
Det känns lite jobbigt att gå ur.

Så det gäller att dra in på utgifterna så gott det går nu när jag har blivit fattig.

lördag 19 september 2009

Till Malmö på shopping

Nu ska jag med familjen till Malmö och shoppa,tjolahoppsan, idag känns det roligt. Jag är pigg och energisk, så länge det håller. Sen har jag ett presentkort på skor på 500 kronor som håller på att gå ut, så det måste jag handla för, hoppas jag får tag på några fina skor.
Jag lägger ut bilder när jag kommer hem.

Det är soligt och fint ute idag, undrar hur länge det pågår nu när det snart är slutet av september.
Nu kör vi, ha en fin lördag.

fredag 18 september 2009

Tankar om samtalsterapin

Nu känns det som om jag har landat och tagit lite paus i min inre resa. Om det är att jag behöver ha rast eller om jag är mer tillfreds nu det vet jag knappast. Jag känner att nu vill jag bara vara och känna hur det känns. Min prestationsångest har mildrats för tillfället och jag har kommit in i någon sorts rutiner.

Nu är det mina rutiner och de är lite huller om buller, dock är det rutiner i ett ganska slött tempo. Jag törs knappast berätta om dem, så slöa är de, anpassade efter min förmåga just nu.

Sen blir det nog slut på lugnet när jag börjar i samtalsterapi. Då skakas jag nog om och den nuvarande friden rörs upp och stressas. Det blir nog både spadar och grävskopor som kommer att gräva och röra upp i minnen, upplevelser, känslor och nutid.
Egentligen undrar jag om jag orkar utsätta mig för detta, eller om det är bättre att låta det gamla vara, begrava det och sätta en blomma.

Ett mål har jag med terapin och det är att bli gladare, piggare, få bättre självkänsla och självförtroende och förlåta andra och mig själv för saker som hänt. Och en massa annat som utgör grunden för en tillvaro i lugn och ro, kärlek och glädje.
Så starten och målet är uttänkta, nu är det bara vägen det handlar om.

Får jag en bra psykolog så tar han mig igenom snåriga skogar, över berg och dalar, krokiga stigar och ger mig bra karta och kompass så jag tar mig till målet.
Är det en dålig psykolog så förrirrar jag mig kanske in i skogen ännu mer och vimsar
och springer omkring där resten av livet.

Jag är optimist ännu. Tror det mesta om gott tills motsatsen bevisats.
Ha en fantastiskt härlig fredag.

Häxan har flugit till sin kompisar

Nu har häxan på min gamla bakgrund åkt iväg till sina häxkompisar och jag har lagt in en mer lättläst bakrund. Dock är jag inte nöjd ännu, jakten på den perfekta bloggbakgrunden fortsätter. Tack för tipsen om länkar som jag fick av er.

Flickan som lekte med elden

"Flickan som lekte med elden" har premiär just här i min stad ikväll. Jag väntar att gå till en kväll nästa vecka för det blir nog trängsel och stress ikväll.
Eftersom jag sett "Män som hatar kvinnor" så längtar jag efter att se den här efterföljaren. Noomi Rapace är ju helt suverän i rollen som Lisbeth Salander, hon är nästan behållningen av filmen. Hennes komplexa personlighet, hennes hemligheter, brinnande ögon och spännande beteende och handlande ger mersmak.

Hur Mikael Blomkvists karaktär egentligen är vet jag inte, han verkar ju snäll, trevlig och samhällsengagerad. Jag måste läsa böckerna, har dem på hög.
Kanske är jag en av de få som ser filmerna före jag läst böckerna.
Filmerna kan rekommenderas av mig och säkerligen de flesta av det svenska folket.

torsdag 17 september 2009

Sverkers heta nyhets brev

Sverker Olofssons nyhetsbrev som jag får med mail är så bra. Senaste brevet som kom idag handlade om alkoholismen och dess offer och olika aspekter på det. Det var så sant och givande så om ni vill prenumerera på Sverkers brev gå in på SVT.
Sverker borde bli nästa statsminister.

Anna Anka eller Kalle Anka

Nu har jag läst om Anna Anka snart överallt, hade media ägnat sånt intresse åt viktiga saker som sjukförsäkringarna och arbetslöshetenså hade det varit bra.
Jag har undvikit att kolla på Svenska Hollywoodfruar hitintills.
Anna Anka verkar tillhöra skaran av klonade blondiner och jag förstår inte varför hon är så intressant, kanske för att hon är lite elak. Ungefär som jag är nu när jag skriver om henne, ni får ursäkta mig.

Hon är som en seriefigur som borde gift sig med Kalle Anka, de hade nog trivts i varandras sällskap.

onsdag 16 september 2009

Jag håller på med bloggning

Nu har jag hållit på med min blogg nästan hela dagen,försökt lägga in en fin bakgrund. Denna med häxan är bara på skoj tills jag får tag på någon som jag blir kär i direkt.
Jag vill göra ordning bloggen och lägga in i etiketter och en massa annat, dock känns det så rörigt. Hur läggar man in tre kolumner för det känns trångt i högra spalten?

Jag har läst nästan alla bloggar som jag har i min bloggföljarlista och då förstår ni hur långt tid det tagit. Jag vill rensa undan för jag hinner ju knappast läsa alla, och ändå blir de flesta kvar för de är ju så bra och ger mig upplevelser på olika sätt.
Nu ska jag fortsätta i min besatthet att bloggelera, det är när man bloggar själv och läser andras, alltså helt enkelt hålla på med bloggning.

Kanske kan ni komma på ett bra ord för det? Kom med förslag.

Jag leker modebloggare








Jag var ju på stan igår och kollade på kläder, jag såg många plagg på Lindex som var fina. Det var sån där bohemisk folklorestil som jag gillar med mönster och färger. Och långa, tjocka koftor som verkade vara som en varm famn att värma sig i när det blir kallt ute.

När jag nu går in på deras hemsida för att kunna visa er kläderna jag gillade så gör de sig knappast rättvisa där. Jag har även besökt andra sidor med kläder och skor och till min plånboks glädje så är där knappast något jag känner vill ha för.
Däremot är det mer som jag känner att jag inte vill ha.
Jag har lagt in en tunika, en kofta och ett par skor som var fina.

Så jag undrar när de fina höstkläderna i mustiga härliga färger kommer till butikerna.

Skorna för säsongen har ofta klackar som det skulle vara ömöjligt för oss ordinära personer att stappla runt i.
Naturligtvis får alla ha vilka kläder de vill och gillar, dettta är bara min smak.

Jag har ett exempel ovanför,i raden av foto. Nu är ju detta festskor, dock har många vanliga skor nästan lika höga klackar att snubbla runt i.
Haggan inom mig skrattar förtjust och gnider händerna över alla sparade pengar.

tisdag 15 september 2009

Äntligen fått tid för samtalskontakt

Nu har jag äntligen fått tid för samtalskontakt.
Jag har fått en förut till en kvinna som jag inte hann gå till för de ringde från psyk häromdagen och sa;

- Du kan inte komma idag för Tore (påhittat namn) är inte här idag.
Jag svarade:
- Nähä, vem är Tore?
- Det är ju honom du har inbokat tid hos.
- Har jag inte hört något om.Jag har tid hos en kvinna.
- Då har det blivit något krångel, vi ska be Tore sända en tid till dig.

Jag har skrattat många gånger åt det samtalet.
Och den tiden fick jag idag efter flera års tjatande och kämpande för att få en samtalskontakt.

Shoppingdags

Nu ska jag till stan och kolla på kläder och lite mer smått och gott. Jag har förbjudit mig själv att handla kläder för jag har redan så många som jag knappast använder nu när jag mest går hemma. Sen funderar jag på att ett klädesplagg kostar ungefär som att gå på bio, ta en öl på krogen, äta på restaurang och eftersom jag sällan gör detta så kan jag väl få unna mig ett klädesplagg.

Då motsätter sig den stränga moraltanten jag har inom mig och säger att här ska inte slösas pengar. Jag får se om jag kan förhandla lite med "haggan" som jag har inom mig, så jag får köpt något roligt.

Sen är jag besatt av skönhetsprodukter för det liknar godis i frestande färger, har fullt med sånt hemma som jag köpt eller vunnit in tävlingar. Där är också moraltanten och ojar sig över hur slösaktig jag är som bara köper och knappast använder.
Jag har nog ett överjag som heter duga.

En fråga före jag beger mig ut, ska man lägga puder ovanpå foundation? Jag är novis när det gäller sminkning. skulle vilja gå en sminkkurs.

måndag 14 september 2009

Förföljd av katter

Nu när jag varit febrig, snuvig och hostig några dagar så har min ena katt förföljt mig överallt. Han har lagt sig hos mig hela tiden när jag gått upp och ner ur sängen några gånger om dagen, följt med mig ner för trapporna och sen följt med upp igen till sängen när jag lagt mig. Sen ligger han i mitt knä när jag ser på teve, det är ganska lustigt. Han har varit som klistrad efter mig.

Sen den andra katten brukade följa efter oss när vi var ute och gick. Han följde oss långa sträckor och gick över gatan på övergångställena precis som vi. Om vi var på besök hos någon satt han utanför och väntade, och följde sen med oss hem igen.

En gång följde han efter oss in i stadsparken och kom sen utrusande jagad av en skock ilskna, flaxande hönor. Det såg så komiskt ut när han sprang över gatan på övergångsstället med ett gäng hönor efter sig.
Jag skrattar fortfarande åt det.

När djur gör såna här saker så undrar jag ännu mer hur de fungerar, hur de känner och kommunicerar med oss. Om vi kanske utsöndrar dofter som får dem att bete sig på olika sätt, om de går efter tonläget på våra röster eller kan känna hur vi känner oss.

Höstkänning

Nu har jag varit ute i trädgården en stund, luktat på rosorna, skakat på frökapslarna som låter som skallror, planerat för höströjningen, och suttit lite i solen. Jag känner redan förväntningarna över att planera för vad jag ska plantera nästa vår och vad jag vill ha för blommor.

På något sätt känns det det rogivande när trädgården går till vila, och jag slipper trädgårdsarbetet tills det blir vår, bästa tiden på året.
Egentligen vet jag inte om jag ska klippa ner blommorna som vissnat eller låta dem stå kvar, är inte så kunnig på sånt.

Jag ska åtminstone köpa lite höstblommor och sätta i krukor, och göra det lite höstaktigt i trädgården.

söndag 13 september 2009

Nu börjar massor med program på teve

Nu har det börjat en massa program på teve efter en sommar full med repriser. Jag gillar att kolla på teve och det tänker jag knappast skämmas för. Även om vissa anser att det är mindre fint och är ganska nedlåtande mot folk som gillar teve.
Jag förstår inte anledningen till detta eftersom man kan lära sig något, följa med i debatter, roas, tröstas genom att kolla på teve.

Ibland har teven varit min enda fasta punkt när det stormat i tillvaron. Något som tröstat mig, gett mig trygghet, som att se på Hem till gårdens femtusenmiljonte avsnitt och som gett mig distans till mina problem, och roat mig.

Nu har jag sett på till exempel
Kändisdjunglen.
Som är som en blandning av Robinson och Fångarna på fortet. Jag förstår inte varför de reser ända till Malaysia när det ser ut som fejk inspelat i en studio i Sverige, Knappast något jag längtar efter att följa.

Toast på Berns.
Oj, där slängs det brännheta repliker på det grillade offret. Knappast något som folk med dåligt självförtroende skulle utsätta sig för. Att få all denna kritik slängd över sig skulle för mig sluta i årtal i samtalsterapi för att få bearbeta all kritik.
Givetvis är det skämt, dock ligger det nog lite allvar och sanning i det.

Sen är det ju Sverker Olofsson, som jag ständigt använder som argument när folk hävdar att det dyraste är det bästa. Jag njuter varje gång en billig sak utses som den bästa i Plus när Sverker testar.

Och imorgon börjar Mannen under trappan och det längtar jag efter för boken som tvserien grundar sig på har ju fått massor med beröm.
Sen är det alla dessa kriminalserier som jag fullkomligt dräglar över.

Har ni några favoritprogram?

fredag 11 september 2009

Rönnbär

Jag har ett träd fullt med ståtliga rönnbär, undrar vad jag kan göra med dem. Hur gör man kransar egentligen. Jag är är usel på sånt kreativt arbete trots att jag höll på massor med sånt när jag var ung.

Jag målade, ritade, skrev poesi, gjorde egna kläder, gjorde en massa kreativa saker ständigt. De flesta i min omgivning trodde att jag skulle bli något konstnärligt när jag blev stor.

Nu är jag stor och jag blev en kontorsråtta med myndighetsfunktion. Just det var det jag absolut inte ville bli. Jobba på kontor verkade så trist.
Så det enda jag fortfarande håller på med från ungdomen är skrivandet.

Nu ska jag fundera på vad jag ska göra med rönnbären, surt sa räven.

torsdag 10 september 2009

Min älskling du är som en ros























Jag har fotat rosor som är på gång att slå ut i trädgården idag. Samtidigt som löven faller, som fotot på min katt visar. Sommar och höst på en gång, en skön kollision.

Och så lite poesi.
Men rosor i ett sprucket krus, är ändå alltid rosor.
(Gustaf Fröding)