söndag 4 januari 2009

Dags att motarbeta kilona



Härligt, nu kom jag på något. Några extra kilo har parkerat sig på kroppen. Jag ska ge dem en böteslapp och be dem förflytta sig så fort som möjligt, här runt min midja får de inte parkera. När kläderna börjar sitta som ett ålaskinn, som vi säger här nere i skåne, då är det tid att göra något åt vikten. Det är ungefär samma kilo som jag går upp och ner flera gånger om året, nu är jag trött på dem och det evighetslånga diethållandet. Nuförtiden är det tabu att säga att man bantar, nu håller man diet.

Promenader och sund mathållning ska nog få kilona att dra åt skogen. Godis ska jag bara äta en dag i veckan, då får jag unna mig vad jag vill nästan åtminstone.
Jag tar det mindre allvarligt nu det där med vikten, även om jag känner mig piggare när jag gått ner lite, det rör sig kanske om sju kilo för att jag ska känna mig lagom.

14 kommentarer:

Christina sa...

Ja dessa envisa kilon att det skall vara så vårt?
Är man sen glad i god mat och godis så är det inte lätt.
Men jag tror att du klarar det för du verkar till ha sjutusan i dig.

Ha en skön söndag vännen
Kram

Marskatten sa...

Visst är det märkligt att det bara handlar om några kilo som behöver försvinna för att man ska känna sig ok?
Jag väger nog som jag ska, det blir några kilo upp och ner, men jag envisas med promenad, för att banta eller gå på diet fungerar inte på mig.
Jag måste äta annars blir jag knäpp.

Maria sa...

Önskar dig verkligen all lycka till med dina kilon. You can do it! :) Brukar man inte säga "If you can dream it, you can do it"? Eller nåt sånt. Du får leka lapplisa ett tag nu :)
Kram

Malinski sa...

Jadu alla dessa extra kilon som helt plötsligt dyker upp. suckar. har också bestämt mig för att ta tag i dessa och ge mig själv ett bättre mående. (men jag måste erkänna att din bild gav mig sug efter lite gottigheter *ler*).
Ha det gott. Kramar

Sexbarnsmamman sa...

Lycka till! Jag behöver själv en hel hög med motion.

Gilalr din blogg- själv skriver jag om tankar, känslor, andlighet, familjen- en loggbok över livets vindlignar.

Detdär med andra och att vara intuitiv och ematisk kan vara svårt att hantera. Sådant gör att jag skaver emellanåt- och då blir det en och annan dikt- vilket ju är positivt!

HA det gott! Gå gärna in på min blogg och svara på den nötta frågan: Hur är läget- du avgör själv vad frågan innebär...
http://sexbarnsmamman.blogg.se/?tmp=04124436

Bloggblad sa...

Jag skriver under på alltihop - med tillägget att jag går minst en timme varje dag med stavar när jag är ledig - och åtminstone en halvtimme de dagar jag jobbar.

Förra året skadade jag knäet och insåg att jag blev helt otymplig med rakt knä (stygnen läkte ihop på några dagar) och att ingen skulle kunna hjälpa mig upp ens om jag fortsätter att gå upp ett kilo per år som jag gjort i 15 års tid. Så nu har jag dragit ner på allt som inte gör mig "lycklig", dvs okynnesknaprande på äckliga torra kakor på jobbet, okynnesätande av glass eller godis bara för att det ser gott ut just då. Nu tänker jag efter om det förhöjer mitt liv - vilket det gör när det är fest eller på lördagskvällar o.dyl. Då tar jag.
Kilona sitter hårdare fast för varje år, så det blev bara fyra minus på ett år, men för mig handlar det om nåt jag ska kunna hålla hela livet. Att banta några veckor för att sen äta ifatt funkar inte.
Så nästa år fortsätter jag mitt sundare liv.

Bloggullet sa...

Till Christina
Det ska gå och tack för komplimangen.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Marskatten
Att röra på sig är nog det bästa, att banta är ju så trist. Jag måste också äta regelbundet annars får jag ett hemskt humör. Jag önskar att jag kunde få din disciplin att komma ut på promenader.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Maria.
Ja lapplisan för härja ett tag nu.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Malinski
Jag ville retas med mig själv och vara ironisk när jag la in bilden, för det har ju inte med viktnedgång att göra precis.;0)
Sugen är bara förnamnet.
Kramar

Bloggullet sa...

Till sexbarnsmamman
Jag ska gå in på din blogg, gillar också andlighet. Tack för ditt besök.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Bloggblad
Trist att du skadade knäet. Som du säger så verkar kilona sitta hårdare för varje år som går, och man vill ju fortsätta vara rörlig hela livet. Så det är bra med dina promenader, jag ska tvinga mig ut i år, jag känner mig direkt mycket piggare när jag varit ute. Så varför är det så besvärligt att ta sig ut.
Kramar

The Bride sa...

Ja, jag har gått upp tre kg denna julen och ska gå ner dem nu igen tänkte jag... Men det är ju så gott med godis när man sitter framför TVn =)

Maria sa...

Du skriver så kul vännen och varför ska just kilona samla sig kring midjan,inte så kul.=)

Ja sund mathållning och motion är det enda som hjälper..inga bantningspiller i världen hjälper.

Man kan ha en dag i veckan då man får unna sig något gott,jag har Lördagar!

Har själv lyckats gå ned 9 kilo,men det går upp och ned så det är bara att kämpa på..för kilona kan lätt smyga sig på igen.

Kram Maria