söndag 4 januari 2009

Mina gosiga kattor





10 kommentarer:

Lena och Totti sa...

hur många katter har du egentligen?

Bloggullet sa...

Bara två, haha.
Kram

Marskatten sa...

Så fina de är, lite luddiga, det gillar jag!
Pussa på dom från Marskatten.

Bloggullet sa...

Jag ska pussa dem, det gör jag varje dag, och hälsa från Marskatten.
Kram

Sexbarnsmamman sa...

Ååå, sådana gosingar...Jag hade katter en gång. Numer är det mer ngt som barnen önskar sig...

Ska lägga dig i min blogglsita- bara jag klurar ut hur man gör!

Ha en skön afton.

Christina sa...

De är bara så söta och man längtar till sommaren ser så härligt ut.
Ha det gott vännen
Kram

Erika sa...

Hej!

Tack så mycket för titten hos mig och för rara ord. Det värmde verkligen. Roligt när någon ny hittar till min blogg.

Har kikat på dina söta katter, visst är dem goa. Har själv en som är 13 år. Han har alltid varit innekatt, tror det gör sitt till att han är så pass i ålder och fullt frisk. Andra katter jag haft har varit både ute och inne och drog på sig fula baciller som ofta bara gick åt ett håll. Detta lilla "Sockergryn" som jag kallar honom (han har många namn) är jag så rädd om. VI ska nämligen bli gamla ihop han och jag. :)

Önskar dig en bra ny vecka!

Tussegumman sa...

Vilka goa katter du har. Vad är det för ras. De har en sådan vacker tjock päls. Underbara djur. Önskar dig en skön kväll. Imorgon börjar jobbet för min del. det gäller att ställa om dygnrytmen nu/Kramar Tussegumman

Ida sa...

Kul att du tittade in :)
Jag går ju hos en psykolog som kör KBT med mig.
På min gamla skola (7-9) trivdes jag verkligen inte. Jag vågade aldrig prata osv. så jag kände att om jag skulle bli fri från social fobin nån gång skulle jag vara tvungen att börja om på nytt.
Så när jag sökte till gymnasiet sökte jag till en skola som ligger 25 mil hemifrån. Jag var helt inställd på att jag INTE skulle isolera mig från dom andra. Så jag tvingade mig att vara i tv-rummet på elevhemmet. Redan första kvällen lärde jag känna en kompis. Sedan fortsatte det sådär; jag tvingade mig till att göra saker.
Har du kontakt med en psykolog?
Jag kan verkligen rekomendera att utsätta dig för det du tycker är läskigt. Tillslut märker du att det inte är så farlig som du först trodde. Jag vet att det är skitsvårt men det funkar för mig iaf. Man tar det ju i små steg. Det är det som KBT:n går ut på.

Maria sa...

Vilka härliga bilder på dina goa och fina kattor,dom ser ut att mysa och må så gott!=)

Kram Maria