Konstens friheter och trams

Nu är jag upprörd.
Det konstfackstuderande Anna Odell gjorde mot polisen och psykakuten är enligt mig inte konst. De diskuterade det i Debatt i veckan och konstnärer som medverkade där försvarade Anna Odells handlande med att konstnärer måste få skapa fritt och få använda sin kreativitet även till sånt som samhället upplever som stötade. Då undrar jag var gränsen går, får man göra vad som helst i konstens namn?

Jag fick eld till detta inlägget genom bloggvännen Virpi Jag blev upprörd liksom Virpi. Och hon nämner även konstnären Nathalia Edenmont som hade en utställning med halshuggna möss, kattungar och hönor. Detta är ju grymt och absurt och oetiskt, hur kan det få kallas konst.

Om nu konstnärer har så mycket kreativitet och fantasi och fördomar de vill krossa, kan de då inte komma på vettigare konstverk att göra än regelrätt djurplågeri och att stjäla resurser från psykvården.

Som när Dan Wolgers stal konsthallens bänkar och det kallades konst.Det var förstås rena smekningen jämfört med käftsmällarna som plågade djur och psykvård är. Om en hemlös stulit en filt då hade det minsann inte kallats konst, då hade det varit simpel stöld. Om man kallar sig konstnär är olagliga saker då plötsligt lagliga att göra, slipper man då bli dömd efter lagboken.