onsdag 18 mars 2009

Utbränd under min rehabilitering

Jag blev utbränd för ungefär 16 år sen första gången. Sen blev jag utbränd ännu en gång för ungefär sex år sen och jag arbetade båda gångerna med människor i det jobb som jag är utbildad till.

När jag blev utbränd så tålde eller orkade jag inte höras talas om jobbet eller gå dit, orkade knappast med någonting som hade med jobbet att göra.
Nu känns det exakt likadant, jag känner mig utbränd av allt krångel under min rehabilitering.
Jag orkar knappast höra eller säga orden FK, AF eller psyk, jag vill bara sova när jag tvingas ha med dem att göra.

Lustigt och absurt att känna sig utbränd på grund av sin rehabilitering och det krångel denna inneburit för mig.

21 kommentarer:

Bibban sa...

Jag har varit där en gång, förstår hur du känner dig
Kramar från BIBBAN

Bloggullet sa...

Till Bibban.
Tack för din förståelse.
Kramar

Anonym sa...

Fy nej, inte alls lustigt, men nog tyvärr inte så ovanligt i dagens läge. Alla sjukskrivna med någon typ av stressrelaterade besvär borde få ett personligt medicinskt ombud som fixar med alla kontakter och alla nödvändiga krav.

Det finns inget som suger orken ur en så mycket som den typen av krångel. Hur skall man då orka bli rehabiliterad?

Hoppas det bättrar sig snart för dig. Kram!

Bloggullet sa...

Till Ingela.
Ett bra förslag du har, det skulle genomföras på riktigt. En sån lättnad det vore för alla sjukskrivna att bara få fokusera på att bli friska.
Kramar

Anonym sa...

Ja verkligen. Rehabilitering är väl till för att man ska komma tillbaka till arbetslivet och inte tvärtom.
Stor kram

Gullan sa...

Javisst är det sjukt att det är så :((

Själv så slipper jag ju all sån stress, men "lustigt" nog så har jag dom senaste månaderna drömt varierande drömmar men med samma tema; nämligen att jag måste jobba eller studer men att jag inte får riktig ordning på allt och jag riskerar att stå utan inkomst etc.

Vet inte vad det kommer sig att jag börjat drömma om detta.

Skickar styrkekramar!!!

Anonym sa...

Been there, never more!
Förstår exakt hur uppgiven du känner dig. I vårt avlånga land måste man vara frisk för att kunna vara sjuk. Det är skandal. De letar med ljus o lykta över utbrända personer, så de har några att leka med. *skakar på huvudet*
Tänker på dig och hoppas du får det lugn och den harmonin du behöver för att kunna påbörja vägen upp mot ljuset igen. Varma kramar

Gisan sa...

Det säger en hel del om att du inte får den rehabilitering du behöver. Tänker på dig! Kramar...

Gammalt o nytt 1:12 sa...

Å tänker på dig!1
Jag hoppas att det kommer att lösa sig.
Många kramar Irene

CharmKatti sa...

Jag blir helförbannad! Inte på dig förstås, utan på systemet!
Du sa ju till redan från första början vad et gällde din arbetsträning. Va fan kan dom inte lyssna för??

Glitter och Marsipan sa...

Hej.
Vad jobbigt du har det just nu.Hoppas att det blir någon ljusning snart,så det kanske känns lite lättare.
kram Anette

Annela sa...

Visst blir man trött och ledsen av att behöva kämpa så - det skulle man verkligen inte behöva när man är sjuk, bara för att man har en sjukdom som inte "syns". Jag blir så FÖRRRRBANNAD på dessa konstiga regler och oengagerade personer på Fk, Af och andra ställen. Jag förstår hur du känner dig och jag önskar ofta att jag brutit benet istället för själen. Då hade säkert allting varit mycket lättare för alla parter.

Anonym sa...

Jisses Här är en till tilltyglad stackare !
Tack för besöket i min blogg ,,jag la in dig också då jag kommer titta in hos dig ofta för att se hur det går med Fk etc..
Jag blir precis som du vill bara SOVA...Orkar inte ta tag i skaer ..suck..
Rymmer ner i heminredningens värld..
Kram Jenny

Samtal från min trädgård sa...

Vet precis hur du känner dig!
Nästa vecka börjar min planering ännu en gång, arbetsträning dras i gång...etc. etc. Men nu har jag tänkt mig att bestämma. Jag vägrar låta dem bestämma, hur det ska bli en gång till, utan nu kör vi mitt race.
Har fått veta att det inte blir mere sjukersättning pga. de nya regler, det blir ingen lugn arbetsträning och inskolning på mitt jobb, utan det ska gå undan, för 1/7 sitter jag åter på min pinne på heltid.
Det ända jag ser framemot är lönen. Jag får äntligen en lön att leva på, men jag tror inte, att arbetsgivaren blir nöjd med min insats, men det får bli en sak mellan dem och FK. Jag sitter på min pinne, i alla fall så lång tid det tar att upptjäna en SGI, sedan får vi se, tror att jag kommer att bli mycket sjukare nästa gång, precis som vanligt! Hoppas det kommer att gå bättre för dig.

Lallis - liv och leverne sa...

Ja, det är lustigt och absurt. Men inte så konstigt eller märkligt. Det krävs en helt frisk själ och kropp för att orka kämpa för det man har rätt till. DET är ta mig sjutton sjukt.
Tycker jag. Stor kram till dig, vännen!
/Lallis

oumberligating sa...

Godmorgon och Hej! Oumberlige Peter tittar som vanligt in och läser i din alltid fina och trevliga blogg och lämnar självfallet ett litet "hej" efter sig"
Ha det bäst!
Mvh från Peter!

Willewira sa...

Hejsan!

Hittade in här via oumbärlige Peter...

Ja du.... FK är en institution som ger allergi. Långvarig och kronisk.
Har haft med dem att göra och har, även om den är på ett vilande plan genom tillfällig sjukersättning. Jobbar för övrigt halvtid.

Det finns inget så stelbent som FK, AF etc... så jag förstår din frustration. De har ställt ut moment 22-stolar överallt. Hur man än vrider sig så missar man stolen.

Mitt råd är ändå att vara så trevlig så möjligt, göra allt du kan för att tillmötesgå dem (vilket jag tror du är och gör), hitta en egen arbetsplats att träna på där du tror dig kunna trivas.
Om du inte har ändrat arbetsuppgifter sen du gick i väggen första gången, fundera då på att göra det. Ibland kan något helt nytt vara lösningen. Även om det är ett stort och svårt steg.

Jag har tro för att det kommer att ordna sig för dig på bästa sätt. Tyvärr kommer det inte bero på FK eller AF. Det är bara du som kan ta åt dig äran. :)

Sköt om dig och håll ut!!
Skiner solen hos dig idag, gå ut och lapa så mycket du kan av den....
Kramar
Willewira

PS. Vill gärna följa dig och höra hur det går så jag länkar dig till "följa bloggen".

Mie sa...

Neeeej inte lustigt alls egentligen... snarare för j--gt! Hoppas verkligen att du kan hitta ngt som du mår bra av o kan klara av utan att bli sämre. Har ofta en känsla av att det inte intresserar FK det minsta:(

S sa...

Det är en vedervärdig situation. :( Åh vad man önskar att varenda handläggare fick uppleva en vecka i samma situation, bara för att ge dem en realistisk bild av hur det är. Fast framför allt är det väl politikerna som borde få en dos av sin egen medicin. Ge Reinfeldt ett år som "psykfall" och utbränd och se vad han säger sen...

Önskar dig nya krafter trots allt.
Stor kram!

Anni sa...

Man måste vara frisk för att orka vara sjuk...

Ibland tycker jag att folk kastar ur sig "jag är utbränd" för minsta lilla, utan att ha en enda aning om hur det är att verkligen vara det! Ungefär som med migrän. All huvudvärk är inte migrän, alla stressymptom är inte utbrändhet. Hoppas innerligt att du får gehör för dina behov - det gör mig så in-i-den-arg när jag hör om alla som kämpar mot försäkringskassor, läkare, oförstående människor o byråkrater.

Skickar en stor dos nya krafter!

Lotta "EnVilsenLoppa" sa...

Ja tyvärr blir det väl en ond cirkel till slut . Kan det vara alla måsten som gör att det blir för mycket oxå , allt man vill ha är lugn och ro !
Kraam !