onsdag 11 mars 2009

Tack för att ni är så fantastiska

Jag vill bara tacka er allihop för era stöttande, uppmuntrande, kloka och fina ord och kommentarer på mina senaste blogginlägg. Ni är guld värda ska ni veta och jag uppskattar verkligen att ni bryr er, och ni hjälper mig massor.
Ni gör mig starkare och får mig att tro mer på mig själv.

Jag hoppas att jag kan göra likadant för er när ni behöver det.
Miljoner kramar till er allihop.

11 kommentarer:

skimmer sa...

Hejaheja på. Det är aldrig försent att ge upp! dvs ge dig inte.

Ingela la la sa...

Jag har läst dina inlägg och jag känner verkligen för dig... tyvärr är det ju så att för att kunna vara sjuk i Sverige (kanske i andra länder med, vad vet jag) så måste man vara så pass frisk att man måste slåss för sin sak. Jag hoppas verkligen att du orkar det! Jag tror på dig!
Kram Ingela

Bloggblad sa...

Jag tycker mig alldeles nyss ha hört samma visa från en helt annan person... så jag är inte ett dugg förvånad.

Häromdagen fick jag ett utbrott över AF FK och hela skiten så att jag fick lust att kontakta både press och teve och hela tjillevippen. Att inte folk härjar och bråkar om det här överallt, beror säkert på att man då binder ris åt sin egen rygg.... vem vill anställa nån som bråkar? Dessutom måste man ju vara pigg och stark för det, och vore man det, vore man inte sjukskriven...

Kram syster på jorden!

Lallis - liv och leverne sa...

Stor kram!

Annela sa...

Det är lätt att tro att det är en själv det är något frl på när man blir bahandlad som en liten lort av FK och Af, men det är de som ska fixa med rehab - inte du, och för att det ska bli rehab och inte på låtsas, så måste du känna att det ger något och inte är meningslöst och olustigt. Men med en utbränds självkänsla är det lätt att tro att " det måste vara mitt fel. Jag är säkert gnällig och ställer för höga krav" - men det kan aldrig vara den sjukes fel. Skulle någon säga till en person med brutet ben " Nu får du ta av gipset lite och gå som vanligt. Det kan du säkert, bara du anstränger dig och kämpar på!"
Jag tänker på dig!

Gisan sa...

Det är verkligen skit att bli behandlad som du. Å du, fortsätt skriv om det här. Det är bra att få ur sig det. Jag läser gärna och kommenterar och stöttar om jag kan. Stora kramar...

Roses & angels sa...

Hej! Självklart finns vi här coh stöttar och hjälper dig så mycket vi kan! :-) Jag blev så rörd över dina ord på min blogg. Skriv bara ner allt du behöver få ur dig,och kom ihåg!! GE INTE UPP! Tänker på dig ! BAMSE KRAM Christa

oumberligating sa...

Hej! Var ett tag sedan jag tittade in hos dig.
Du skriver så bra och tanvärda saker, har själv nu gjort ett mastodont inlägg som krävde lite mental kraft att skriva men det kändes som en nödvändighet. Ha det så bra som det bara går mvh från Peter!

sexbarnsmamman sa...

men himmel och pannkaka! har man inte psykiska problem innan man haft kontakt med den v[rdsektorn, s[ f[r man...


tur att du orkar, i alla fall lite...

kram p[ dig

Jenny sa...

Hej !

Tack för din kommentar på resursbloggen. Maila gärna dina frågor till mig så ska jag se om jag kan svara.

Jenny (resurs@resurs.be)

Miss Borderline sa...

Ja det är ni bloggvänner (tex DU) som håller mig uppe när allt känns skit, GULD värt är det! Själv är jag så lyckligt lottad att jag fick det jag ville, dvs bli sjukpensionär, eftersom av två onda ting så är det det bästa för mig då jag inte kan upprätthålla energi nog för att arbeta eller studera på heltid. Så jag känner att mitt liv rullar på ganska smärtfritt när det gäler den biten. Hoppas det ska komma en ljusning för dig oxå snart!!

Kram!