måndag 30 mars 2009

Ensam och trött

Nu känner jag mig bara trött, övergiven och ensam. Även min man blev trött och sur på mig för mina problem idag.
Jag ska nog sova en stund.

12 kommentarer:

Pärlan sa...

Usch då, stackars dig idag.
Förstår att du har det tufft nu min vän
Kram

Gullan sa...

Usch det är värsta känslan att ha :(
Då är det bästa att sova, absolut!

Tröstkramar!

Anonym sa...

Kram ..Jenny.
Trist när man krockar :(

Annela sa...

Jag vet ur det är och inte känns det bättre när ens man, som ska vara den stödjande och förstående, är precis tvärtom. Men i mitt fall beror det dels på en viss trötthet på att jag inte blir märkbart bättre på kort tid och okunskap, kanske i ditt fall också. Men som min arbets-Jocke sa: Man kan inte bli arg på folk för att de inte förstår - nä, det kan nog stämma, men man kan bli ledsen och känna sig övergiven.
Kram

Ingela sa...

Vet hur DET känns. Deppa ihop en stund och kom igen sedan. Till ens respektives försvar så är det nog inte alltid så lätt att förstå hur vanliga vardagsaktiviteter kan vara så svårt ibland. Själv får jag ibland inte ens ihop det såpass att jag kan komma på vad man behöver plocka fram ur kylen till frukost, åtminstone inte om någon annan finns i närheten och "stör" koncentrationen. Då måste han rycka in och göra det istället. Självklart kan det säkert vara väldigt frustrerande och svårt att förstå hur så enkla saker kan vara helt omöjliga, framför allt om de själva har fullt upp med annat och är trötta samtidigt. Jag vet inte om detta liknar den situation som du befinner dig i, men kontentan är i alla fall att det kanske är svårt för andra att förstå att man inte alltid bara kan ta sig i kragen och rycka upp sig.

Sov du så känns det förhoppningsvis bättre imorgon. Kram!

S o F sa...

Så enormt trött som man själv är på sin sjukdom och alla problem runt omkring som följer på den, så kan man ju förstå att ens partner också kan bli det ibland. De är ju inte mer än människor...

Ibland är det bra att dra sig undan, sova, vila och försöka återhämta sig lite.

Styrkekramar!

heavenandearth sa...

Stor Kram till dig gumman!!

Som du ser på tiden så borde jag ligga till sängs nu! Hehe.. jag e nog lite dålig på att komma ner i baljan..
Jag skriver mer nästa gång!

Tack för alla dina goa o gulliga rader hos mig, vännen!
Jag läser allt du skriver o jag tänker ofta på dig!

Så snart allt med min pappas begravning är klart så kanske jag kan komma tillbaka till bloggandet lite mer frekvent. Nu är det mest lite titt som tätt...

Skickar dig Styrkekramar så länge!
Massor!!
Iréne

UllaJohanna sa...

Skickar dig en stor "tänker-på-dig-kram"!

Ibland känns det som om det vore allra bäst att dra täcket över huvudet och sova ifrån allt elände...
Och troligen är det nog det man behöver just då.
Hoppas att det känns lite bättre idag!

Var rädd om dig!!!

Pärlan sa...

Hoppas att du mår bättre idag?
Skickar en styrkekram till dig
Kramkram

oumberligating sa...

Dina korta rader kändes lite uppgivna! Hoppas det känns bättre efter det att du sovit ett tag! Ha det så bra som det bara går om du vill så skriv en rad till jernsaxen@live.se om det är tyst på "blogger"!
Var rädd om dig mvh från Peter!

Anonym sa...

Åh låter jobbigt hoppas det blir bättre.

Samtal från min trädgård sa...

Du ska absolut sova! Om det hjälper, så är det medicinen. Sedan tycker jag, att du ska ha någon att prata med, har du redan det, så be att få gå oftare, så man kan ventilera ut på någon annan. När du har sovit, så kan ni kanske ta ett prat om, hur ni ska göra, så det inte blir så igen. För hur man än kommer i kring, så ska han stödja dig och du behöver det stödet. Kram på dig!