fredag 23 oktober 2009

Ångesten är som Houdini

Jag har känt det ett tag nu att övergivenheten, rädslan över att bli övergiven och ensamheten har tagit ett stadigt grepp om mig. Det har gått långsamt, jag har inte velat känna det.

När övergivenheten, ensamheten och deppigheten som jag kallar ångesten för att samla det i ett ord kom glidande så höll jag emot. Jag sa till ångesten att sticka åt skogen, att lämna mig ifred. Dock är ångesten knappast väluppfostrad, den är trotsig och påflugen och struntade i mina tillsägelser.

Ändå hade jag stängt ner ångesten i en box, satt lås och kedjor runt omkring och burit ner den källaren långt inne i glömskan.
Nu har ångesten frigjort sig ur boxen som en Houdini och hänger och klänger på mig.

Jag låter den hållas ett tag tills jag slänger ner den i boxen igen och sätter ännu mer lås och kedjor på. Ändå kommer den att ta sig ur boxen och överfalla mig igen.
Antingen sakta och finurligt eller brutalt och hastigt,

9 kommentarer:

Kraxpelax sa...

STOPPA TORTYREN!

SEROQUEL

STOPPA HETSJAKTEN!

AVSLÖJA BEDRÄGERIET!

- Peter Ingestad, Solna

S o F sa...

Förlåt, nu kommer ett tips som du inte bett om.

Den sista kvarhängande morgonångesten som jag haft i ca 7-9 år försvann när jag bytte kost.
Inget socker, minimalt med kolhydrater och så ordentligt med riktigt fett.
Det verkar vara det som min hjärna och mitt hormonsystem behövde.

Varma mjuka hälsningar!

S sa...

Jag har inga råd. Kämpar med ångesten på mitt eget sätt, med konstruktiva och destruktiva metoder. Känns ändå som att jag genomsnittligt mår bättre nu än förr, trots djupdykningarna som fortfarande inträffar. Kanske håller man bara på att bli äldre och mer livserfaren, vem vet?

Jag kan som sagt inte säga vad du ska göra, håller bara tummarna för att du ska hitta ditt eget sätt att tämja Houdini så du slipper lås och kedjor.

Stor kram!

Miss Borderline sa...

Ja det är en enveten jävel, den hänger å klänger på mig oxå :((

Kramar!!

Angels, roses & white homes sa...

Men du! Hur är det? Ångest har vi alla till viss del tror jag! Jag drömde så dumma drömmar om just att bli lämnad! Min man lämnar mig för en annan! Usch inte fin känsla! MEN det var ju en dröm! Hoppas ångesten far åt skogen snart kram

Miriam sa...

Hoppas ångesten håller sig borta från dig i helgen. Jag har sagt åt min att vänligen ge mig en ångestfri helg. Jag tycker det blev väl mycket av den förra helgen.

Bloggblad sa...

Jag lärde mig för många år sen när jag fick såna där plötsliga ångestattacker och var rädd för dem, att om jag inte var rädd, utan tänkte: Kom an då! ... så kom den inte. Jag prövade - och tänk, det funkade. Fast då hade jag stödet av en terapeut i bakgrunden förstås.

Me - ab imo péctore sa...

Känner igen känslorna. Tankarna.
Ångesten. Ensamheten.

Anonym sa...

sitter med min egen kompis över axeln och vet inte vad jag ska säga .men jag tänker på dig .
sänder en liten kram
hoppas den når dig
http:/www metrobloggen.se 090109