söndag 25 oktober 2009

Låta bli att prata ett tag

Jag undrar hur det skulle kännas att sluta prata ett tag. Jag skulle vilja åka på retreat och få lugn och ro och få slippa prata, endast umgås med människor genom kroppsspråket.

Just nu har jag lust att låta bli att prata ett tag, det låter nog barnsligt och dramatiskt, dock har jag olika grunder till det. Prat är både som smekningar och käftsmällar, det kan ge kunskap, glödande diskussioner,kärlek, glädje och det kan såra och pina.

Nu ska jag försöka låta bli att prata ett tag, lite för att slippa få svar.

23 kommentarer:

S sa...

skickar en tyst kram

Widénskan sa...

kramar om!

Uffematten sa...

Låter både klokt och skönt!
Kram!!!

Annela sa...

Hej *vinkar

hugan sa...

jaha...då ska jag inget säga. Bara önska dig en trevlig stund.
kram.

Tant Brun sa...

retreat är något jag funderat mycket över. skönt med tystnad ibland
kram kram

Bloggullet sa...

Till S.
Tack gulliga du.
Kram

Bloggullet sa...

Till Widénskan.
Tack, kramar tillbaka.

Bloggullet sa...

Till Uffematten.
Ibland blir är det skönt att slippa.
Kram

Bloggullet sa...

Till Annela.
Vinelivink tillbaka.
Och en kram förstås.

Bloggullet sa...

Till Hugan.
Det går bra att prata i skrift.;o)
Önskar dig en trevlig stund tillbaka.
Kram

Bloggullet sa...

Till Tant Brun.
Jag ska kolla upp lite var jag kan åka, läste om en bloggvän som varit på ett retreat. det lät så skönt.
Kram

Angels, roses & white homes sa...

Hej! Tack söta du! Jag blir så rörd över hur fint du skriver om mig vännen! Du är en guldstjärna i min vardag och många andras också! Kransen är inte riktigt klar ännu hihi, det är bara att bege sig ut i skogen och hämta lingon ris och så tar du tunn ståltråd till hjälp och gör en rund ram av sen är det bara att binda riset runt ringen men ståltråden! Det är enkelt och roligt! Ha en fin vecka du med om vi inte hörs innan kram

Samtal från min trädgård sa...

Det är något som jag har önskat länge. Signe mitt i livet inspirerade mig ännu mera efter att hon hade varit i väg till Bjärka Säby (http://www.nyaslottet.se/retreat.html), men det finns också i Rättvik, Davidsgården.
Lycka till i ditt sökande efter vad du behöver.

Smultronlycka sa...

Hej!
Tack för titten hos mig :)
Ja ibland är det så att man inte orkar prata och vill vara lite för sig själv!
Hoppas du snart känner dig lite bättre till mods!
Du skriver så fint och bra på din blogg!!
Det är nog bra att skriva av sig!
Skickar varma kramar från mig och katterna!!

Maria sa...

haha jag fick lite ångest av att läsa rubriken och första raden eftersom jag som barn blev skrämd till tystnad så jag slutade prata. Men när jag fortsatte läsa ditt inlägg så förstod jag att det inte var RIKTIGT så du hade tänkt =)
Jag blir också så där sjukt nervös när jag ska göra nåt. Hoppas dock att jag får sova lite inatt så jag är utvilad imorgon.
Skriver imorgon om hur föreläsningen gick, men efter alla lyckönskningar så skulle det väl vara f*n också om det inte skulle gå bra =) Bra förberedelser tror jag på så ska det nog gå vägen.
Kram

kristallina sa...

Ta väl hand om dig, kramis!

alvan sa...

Ja så kan det vara... Hoppas du får det lugn du behöver!

Tack för titten hos mig. Kan verkligen rekomendera det, så gott! :)

Stor kram

Tina sa...

Hej vännen!!
Jag har oxå gått i de tankarna!! Låter underbart!!
Lycka till & jag är säker på att det kommer att ge dig mycket inre ro!!!
Kram till dig vännen!

wingar sa...

Precis det har jag haft funderingar på faktiskt. Man kan visst åka till nåt ställe, kommer inte ihåg var, där det är absolut tystnad som gäller. Det skulle vara så skönt för både kropp o själ...Kram!

Pixi sa...

Lycka till med det !! så många ggr jag oxå försökt med det men det funkar inte när man har hela huset fullt !!HAHA !!Då e de dem som blir sura för att man inte svarar o tror att nåt e fel!!Så har konstaterat att ska jag vara tyst o må bra !! Så får jag åka till kloster en helg ,det ska vara suveränt säger dem som vart där ..o detkan jag tro på !!Kram =)

Erika sa...

Inte ofta det händer att jag vill slå igen munnen, men när det väl händer då stänger jag igen helt. Jag kan helt enkelt vakna en morgon och känna hur hela jag är uppochnervänd, en sorts depression som jag verkligen inte begärt att få slängd på mig.

Det är så påtagligt att jag tycker det är riktigt skrämmande. Men då vill jag inte prata med någon, jag svara inte i telefon, men risk för att bli otrevlig. Nu är det lite skillnad i det du skrev som orsak att stänga igen munnen, och det jag skriver om.

Men känslan av att vakna så är riktigt obehaglig, men vad det är som gör det vet inte jag. Jag kan också mycket väl förstå människor som går omkring med en depression under mycket lång tid.

Hoppas du får rätsida på det som gör att du vill stänga av ett tag och inte prata. Ofta tänker jag på människor som säger att dom inte vill var ensamma utan hela tiden har en massa människor omkring sig. Det skulle garanterat göra mig helt galen av frustration. Ensamheten tystnaden väljer jag alldeles själv, och skulle jag då alltid har andra omkring mig så skulle jag bli riktigt förvildad. :)

Alla är vi olika, och man måste har all rätt att själv välja vilket. Tycker du ska markera att nu skall du vara tyst för du vill helt enkelt det. Lycka till!

Kramkram

Labsan sa...

"Talar till dej genom att ge dej en klapp på kinden och en varm kram"...

//Labsan