Depressionsfilten kan anfalla när som helst

Jag undrar om jag genomgått en personlighetsförändring, från att ha skrivit om ångest, problem och FK så lägger jag nästan bara in bilder.
Ibland känns det som jag sviker mina bloggvänner som har problem genom att plötsligt ha blivit piggare och gladare, jag får skuldkänslor för det. Förnuftet och känslorna kommer inte så bra överens, jag förstår att jag inte ska känna så, dock gör jag det ändå.

Jag har fortfarande ångest och problem, dock så gör ljuset och blomningen det lättare att leva just nu.
Jag försöker få in energi och kraft så jag har att ta av till hösten. Sen är ju våren och maj månad min favorittid, när sommaren kommer med riktig hetta då är jag inte lika road.

Sen har jag nog förträngt att jag går och väntar på beslut från FK, för det ska inte få förstöra den glädje jag känner ner jag ser på mitt ljuvliga, blommande körsbärtsträd.

Tänk i vintras när jag satt och stirrade ut på en gråmulen himmel med kala träd, och depressionen låg som en tung filt över mig.
Nu är det en blå himmel och ett fluffigt körsbärsträd med blommor som liknar gräddbullar som tar upp nästan hela utsikten när jag ser ut genom fönstret. Fåglarna kvittrar nästan hela tiden och det är gott att leva.

Då gäller det att njuta eftersom man aldrig vet när den deppiga filten slänger sig över mig igen, den kan anfalla när som helst.