måndag 6 april 2009

Funderingar om fokusering och sega tankar

Idag kändes som en dag när jag inte kan skriva eller formulera mig. Trodde jag, tills jag var inne på en blogg och gjorde en lång kommentar och orden bara ramlade ut i en väldig fart.

Ibland har jag gjort bäst ifrån mig på högskoleprov och tentor när jag definitivt inte trott att jag skulle klara det för jag har tex sovit uselt eller mått dåligt. Plötsligt har tankarna då varit skärpta och jag har kunnat koncentrera mig ordentligt, jag har kunnat formulera mig tillfredställande och kunnat fokusera på frågorna. Och detta har gjort mig så häpen över att jag kunnat prestera i det tillstånd som jag befann mig i då.

Sen ibland när jag känt mig bättre och trott att jag skulle klara tentorna bra, då har jag tvärtom varit seg och degig i tankarna. Jag har funderat på vad detta kan bero på, jag hoppas ni förstår vad jag svamlar om.

Nu måste jag vara fokuserad och beredd när jag ska till psyk på onsdag, jag är nervös och tänker på det ständigt även om jag försöker distrahera mig genom att göra något.

Min mormor frågade om jag ska ha kalas när jag fyller år på långfredagen, och jag svarade att det beror på hur det går på onsdag. Då sa hon att hon hoppades att jag har kalas, och det håller jag med om. För då har det går bra hos psyk.
Så släkten får vänta med kalas beskedet tills på onsdag.

5 kommentarer:

S sa...

Jag tycker att jag känner igen det där fast jag kan inte förklara det, att ens prestationer inte alltid går att förutspå. Ibland får man inse att man inte kan kontrollera allt, fast det känns ju lite konstigt om man är väl förberedd och det ändå bara skiter sig, eller om man känner sig totalt ur form men på något magiskt sätt ordnar sig allt. Så knepigt livet är.

Ska verkligen tänka på dig på onsdag. Förstår om det känns nervöst med tanke på det du har skrivit om din situation.

Kram och en stor lyckoklöver till dig!

Pärlan sa...

Håller tummarna för dig på onsdag.
Kram

Bloggullet sa...

Till S.
Sånt är ju livet som du säger, och det mesta brukar ordna sig.
Tack för lyckoklövern.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Pärlan.
Tack snälla du.
Kramar

Miss Borderline sa...

Inte för att det är nån direkt likhet men jag kommer att tänka på en historia om Arja Saijonmaa......en väninna till morsan är kompis med en musiker som spelat med bl.a Arja och Lill Babs och om båda dessa damer finns det en del att berätta;)

Nåja, iaf.....Arja skulle till en konsert och dom flög till staden dom skulle vara i, Arja är (eller var?) inte den som spottar i glaset så hon var bra tankad när dom kom fram. Hon var så packad så dom fick leda henne ut ur planet, trots det fortsatte hon att dricka när dom kom fram till spelstället och när det var dags att gå upp på scen var hon så full att hela hon var som helt lealös och morsans väninnas kompis som inte spelat med henne förut tänkte att det här kommer ju fan aldrig att gå.

Dom fick leda henne fram scenen, men så fort hon kom ut på scenen så blev hon rak som en fura och genomförde konserten som om hon inte skulle ha druckit en droppe! När konserten var slut och hon kom bakom scen igen så "föll" hela kroppen ihop på henne igen och hon var lika redlöst berusad och sluddrig som innan hon gått på scen.
Tydligen så var detta inte ett helt ovanligt scenario och han var lika fascinerad varje gång över hur en människa kan vara SÅ packad och sluddrig ena sekunden för att sen kunna skärpa till sig så ofantligt i nästa.
Så nog är det märkligt hur vi kan reagera.....har oxå upplevt detta att vara helskärpt tex på en tenta när man kanske inte sovit nåt på natten, medans man kan känna sig helt väck nästa gång då man HAR haft en god natts sömn......märkligt!

Kram!