Just nu är jag så trött på mig själv så jag har lust att ta semester från mig själv. Hur gör man då?
Jag har funderat på olika alternativ.
Att säga till sig själv att; Nu vill jag slippa dig ett tag så låt bli att störa på nångra månader. Sen är du välkommen tillbaka igen.
Det fungerar ju inte givetvis.
Man kan åka till något kloster och bo där i lugn och ro ett tag, bara det att då möter man nog sig själv ännu mer än man gör nu. Då blir man ännu mer övermättad på sig själv.
Att döva ner sig med och missbruka sprit eller droger är inte direkt lockande eller realistiskt. Kanske matmissbruk skulle fungera om jag hade ambitionen att bli Sveriges fetaste kvinna. Det har jag definitivt inte, tvärtom.
Då är det bara en sak till nämligen att ge sig ut i ett hektiskt liv där det händer saker hela tiden, att umgås med massor av människor, vara upptagen hela tiden så det snurrar runt och man till slut inte vet var eller vem man är.
Ha planeringslistan så fullbokad att man inte har tid att boka in ett möte med sig själv på månader. Att fokusera på allting runt omkring, bara inte på sig själv.
Lite skämt och lite allvar.
Ögonblicket 16:54
-
Regnigt och mörkt ute.
Tända ljus inne.
Kaffemuggen på bordet.
Nyrättade skrivböcker.
Boken som lillebror läser.
Maken gör rent akvarier.
Och intil...
14 timmar sedan
1 kommentar:
Ujuj, man känner igen sig... Nu jobbar jag på att vara mer accepterande. När jag blir så där trött och vill morrande jaga iväg mig själv någonstans långt åt helskotta, då ska jag försöka stoppa upp och lyssna, räcka mig själv handen. Vansinnigt svårt, men värdefullt de ögonblick man lyckas.
Skicka en kommentar