Energins återkomst

Efter att jag genomfört första steget i försäkringskassans projekt så känner jag mig piggare och har mer energi. På bara en vecka har mitt humör och min energi blivit avsevärt bättre. Tänk så lite som behövs ibland för att få en på fötter när man går hemma och har det tråkigt.

När jag satt på bussen i Malmö förra veckan kändes det som om jag blivit delaktig i livet igen. Jag blev nostalgisk och tänkte på mitt förra liv. När jag var i livet, när det fanns vägar och möjligheter åt alla håll, när tillvaron var spännande och ledde någonstans.
Nu känns det som om jag står stilla och stampar på ett ställe, och det finns ungefär tre vägar att välja på.
Det är att rehabiliteras och komma ut på arbetsmarknaden igen, och det kommer att bli tufft, kämpigt och energikrävande. Dock ska jag kämpa tills jag ligger och flämtar på marken och får erkänna att jag är besegrad. Kamp är mitt vardagliga tillstånd, kämpande är för mig ett sätt att leva.

Därefter är det att få sjukersättning och det medför tankar, grubblerier om livets mening. Hur jag ska känna meningsfullhet, tillhörighet, social gemenskap om jag liksom hoppar av livets karusell och bara står bredvid och betraktar alltihop.
Många som har sjukersättning lever ändå ett fullvärdigt, meningsfullt liv och de har massor att lära mig.

Sen är det en väg kvar om ni förstår, slutstationen, nödutgången eller vad jag ska kalla det.

Nu ska jag ut och handla i det fina vädret, här är det nästan vindstilla och sol.