Ta semester från sig själv

Just nu är jag så trött på mig själv så jag har lust att ta semester från mig själv. Hur gör man då?
Jag har funderat på olika alternativ.
Att säga till sig själv att; Nu vill jag slippa dig ett tag så låt bli att störa på nångra månader. Sen är du välkommen tillbaka igen.
Det fungerar ju inte givetvis.

Man kan åka till något kloster och bo där i lugn och ro ett tag, bara det att då möter man nog sig själv ännu mer än man gör nu. Då blir man ännu mer övermättad på sig själv.

Att döva ner sig med och missbruka sprit eller droger är inte direkt lockande eller realistiskt. Kanske matmissbruk skulle fungera om jag hade ambitionen att bli Sveriges fetaste kvinna. Det har jag definitivt inte, tvärtom.

Då är det bara en sak till nämligen att ge sig ut i ett hektiskt liv där det händer saker hela tiden, att umgås med massor av människor, vara upptagen hela tiden så det snurrar runt och man till slut inte vet var eller vem man är.
Ha planeringslistan så fullbokad att man inte har tid att boka in ett möte med sig själv på månader. Att fokusera på allting runt omkring, bara inte på sig själv.

Lite skämt och lite allvar.

Första advent

Idag är det första advent och första ljuset ska tändas.
Om jag orkar ska jag till stan, några kända skönsjungande sångerskor ska uppträda. Lite julmusik och julstämning kanske lindrar min snuva eller så blir det värre av att trängas bland en massa folk.

Imorgon måste jag till arbetsträningen även om jag fortfarande är snuvig. Om de skickar hem mig igen har jag inte någon aning om vad jag ska göra. De poängterade att jag måste vara frisk från halsontet när jag kom tillbaka. Och det är ju ett ställe där man man bör vara frisk eftersom det hanteras produkter som kan vara smittobärande annars.

Bloggar om ångest

Jag har ju olika ångestrelaterade problem, en röra av en massa saker. När jag söker bloggar är det så svårt att få träff på tex. bloggar om social fobi, tvångssyndrom, ångest osv.
Jag har ju hittat er som jag ger kommentarer hos, och blir överförtjust när ni ger mig kommentarer.

Har någon tips på sökmotorer för just problem jag nämnde ovan?
Bloggar skrivna av människor med bipolära problem är lättare att hitta av någon anledning. Dessa läser jag eftersom jag nog har en släng av det med.

Mitt liv har gått i ångesten och depressionens tecken, och jag förstår ännu inte varför jag känner och tänker som jag gör, alltså vad min grundproblematik egentligen är.
Jag har givetsvis även upplevt glädje i mitt liv, och är nog nöjd hur jag har det nu efter allt som hänt på vägen och det som finns i bagaget,

Ännu har jag inte kommit så långt så jag har någon medveten strategi mot tillfrisknande, även om jag hela tiden försöker.

Ibland är livet ner och ibland är det jätteroligt. Somliga dagar är det bara att dra en gammal filt över sig, att orka göra det nödvändiga är som ett maratonlopp.


Somliga dagar, veckor eller månader ska allt hinnas med, helst så fort som möjligt. Det ska shoppas, skuras, sorteras, lagas spännande mat, det ska träffas vänner, hälsas på släktingar. Jag blir social och umgås med alla möjliga, ringer, mejlar och ger löfte om träffar, kontakt och besök.
Sen när tröttheten kommer undrar jag hur jag ska slingra mig ur allt jag bestämt med folk, jag vill ju genomföra det, bara det att jag inte orkar.

Förlåt alla nära och kära när jag sviker och ni tror att jag struntar i er, det gör jag absolut inte, jag älskar er allihop. En vän är som en dyrbar gåva och ska behandlas med respekt, kärlek, omtanke och lojalitet, jag är ärlig och alltid trogen.

Efter dessa djupa tankar ska jag gå och ordna lite i mitt kära hem.

Stressigt

Nu har jag stressat omkring på julklappsjakt och med matinköp. Egentligen skulle jag bara till biblioteket med stöd av en Panodil. Sen körde det igång med maniska tendenser och vi for till olika affärer, och avslutade med att hämta pizza.

När vi åt pizzorna började vi prata om sexualundervisningen i skolan. Jag undrade vad blommor och bin hade med sex att göra egentligen. Jag kom fram till att folk var så pryda och rädda när sexundervisningen infördes, så blommor och bin var det närmaste de vågade komma ämnet.

Nu sitter jag här och försöker formukera mig medan min son sjunger julsånger, hans klass ska gå Lucia på skolan i år.
Ska bli härligt att gå och kolla på dem, jag blir oftast så rörd när det är Lucia med stämningsfulla sånger och levande ljus.

Hemma idag

Nu har jag ont i halsen och är hemma, hängig och trött. Trist när jag bara har fjorton dagar att arbetsträna.

Jag har börjat julpynta till första advent, köpt blommor, mossa och ska plocka fram stakar och annat ur gömmorna. När det gäller julklappar har jag ännu inte köpt något, sonen ska få en dator och jag ska köpa en till mig själv. Detta är min mans jag använder.
I vår släkt ger vi nu endast till barnen, förut skulle man köpa till ungefär tjugo personer och det blev stressigt och ibland hastiga köp.

För min del hade jag ändå fortsatt köpa julklappar till alla om vi varit överens om detta, jag älskar att få presenter. Innehållet har inte någon betydelse egentligen, det är tanken som räknas och känslan av förväntning när jag riven upp pappret.

Ibland ger jag min son pengar på min födelsedag eller Mors Dag och säger att han ska gå och köpa en present till mig.

Mitt riktiga namn

Att jag är anonym här i bloggen grundar sig mest på mina myndighetskontakter, min tillvaro som sjukskriven, utbränd och arbetslös, att jag inte vill att de ska kunna läsa om min kritik av dem här. Eller om mina funderingar som jag inte berättar för dem.

Nu låter det som om jag är paranoid, dock när man bor i en liten stad och har ett ovanligt namn så är det lite jobbigt att lämna ut sig själv.
När jag har kommit ur härvan och fått jobb eller sjukersättning så ska jag berätta mitt namn här för er.

Arbetsträningen

När jag arbetstränar så känner jag mig ibland som en knäppis, att man blir behandlad som en mindre vetande och får fjantiga arbetsuppgifter. Nu är det jag som känner detta, det står för mig. Det beror ju på var man arbetstränar och hur man behandlas. Många trivs nog där de arbetstränar.

Min personlighet är att vara ifrågasättande och kritisk, ibland är det bra och ibland är det jobbigt. Ofta funderar jag på hur enkla saker skulle vara om jag kunde låta bli att engagera mig i allt möjligt, om jag kunde låta bli att ha åsikter, uppfattningar och problemlösningar hela tiden.
Det är inte konstigt att jag ofta är med i debatter och hetsiga diskussioner när tillfälle ges, och sen kommer hem och är alldeles utmattad. För jag blir ju trött fort.

När jag ska gå någonstans brukar jag säga till mig själv att jag ska skärpa mig, konversera, le och vara trevligt. Och utöver det ska jag knipa igen.

Sen sitter jag där och ler med min kopp kaffe, och så plötsligt nämner någon något som jag absolut måste delge min uppfattning om och jag slänger mig in i diskussionen som ett rovdjur.
Därefter blir jag som en urlakad trasa igen.

Nu ska jag gå till arbetsträningen tio dagar, göra vad jag blir tillsagd och hålla munnen stängd, utom när jag ska säga snälla saker.

Imorgon gäller det

Nu börjar jag bli lite orolig för imorgon och arbetsträningen. Logiskt sett är det inte något att vara så nervös för, dock undrar jag när logik och oro hade något samspel.

Det är nog att försöka komma in i rutiner som oroar mig, att jag ska kunna sova ordentligt och vara pigg på dagarna. Jag ska ska ta i med hårdhandskarna och tvinga mig att klara arbetsträningen med bravur.

Det är kallt och ruggigt ute, skulle vara gott med något varmt att förtära, annars använder jag kattorna som element.

Idag är jag trött

Jag är trött och energifattig idag. Har massor av saker att göra, hur ska jag orka?
Jag tar brustabletter som ger energi, dock känns det som sånt inte verkar på mig. En rejäl dunderkur av något uppiggande skulle kanske fungera, vad denna dunderkur skulle bestå av har jag dock inte en aning om.

Ibland är det enda som hjälper att gå och pömsa igen, och möjligen vakna piggare. Alltså det dagliga dilemmet, orkar jag eller orkar jag inte idag.

Nu är det snö

Nu är det snö ute på marken, studsmattan har blivit vit, den har stått ute året runt. Hela året har barnen hoppat, även på vintern. När det gäller barn så får jag inte längre säga att min son "leker" med sina kompisar, nu "är" de.

Han kom just in med kalla händer och huttrade och frös, han har som vanligt varit på fritidsgården. Skönt att de har någonstans att tillbringa fritiden. De får nästan alltid vara här hemma, dock är det lite stökigt med ett gäng högljudda killar som åstadkommer ett smärre kaos på kort tid.

Till middag blev det rårakor och pannkakor som min man gjorde, det gäller att dressera dem i tid.

God kväll på er

Nu ska jag kolla på teve och sen gå och lägga mig.

Jag fick besked igår om att min arbetsträning börjar på måndag så nu har jag några dagar ledigt. Det känns som om det är massor att ordna före man ska börja ge sig iväg på något varje dag. Hemmet ska liksom vara i ordning för sen orkar jag nog inte hålla på med plikterna när jag arbetstränar.

DEt är kö till dator så det är dax att lämna över.

Shoppat idag

Nu har jag sprungit på stan, har besökt Åhlèns, Lindex, Glitter, HM, Gina T, Hemtex och en mataffär. Jag fick sån lust att handla nu till första advent, dock får jag säga åt mig själv att jag redan har massor med julsaker.
Jag kollade på julklappar för eventuellt köp och har tips till min son på vad jag önskar mig.
De spelade O Helga natt i en butik och jag bara älskar den låten. Det var nära jag köpte en julskiva av bara farten.

Det blev en tunika på Gina T, en på Lindex och tunga kassar från mataffären.

Negativt och positivt

Igår blev det gjort en del av det jag bestämt mig för att göra. Idag har jag väntat på att de ska ringa och berätta när jag ska börja arbetsträna.

Mobilen och den vanliga telefonen fungerar så jag kan inte ha missat att de ringt. Ibland får jag dåligt samvete för allting, att folk ska ha något att skälla, gnälla eller klaga över.

Jag är numera allergisk mot tjat, gnäll och kritik som folk slänger ur sig för att de själva mår dåligt. Det kliar och kryper i kroppen när folk hasplar ur sig en massa negativa ord om mig.
Är det befogat och konstruktivt så tar jag givetvis emot det och hanterar det på lämpligt sätt.
När folk höjer rösten eller skriker på mig blir jag nästan galen, jag accepterar det helt enkelt inte längre.

Håll käften eller det blir en fet smäll!
Det vill jag ibland skrika ut, dock är jag ju vuxen och mogen så jag slår lite i någon dörr istället.

Jag brukar tänka att jag har en våg med två vågskålar, den negativa skålen är tung och släpar i marken. Den positiva är lätt och svävar i luften. Någon dag kanske de väger lika, eller att den positiva skålen väger mest.
Det jag kan göra nu är att förhindra att det läggs ännu mer i den negativa vågskålen och att jag gödslar den positiva skålen med kärlek, beröm, glädje och självkänsla.

Trött

Trött, trött, trött är jag. Nu tar nattens övningar vid datorn ut sin rätt. Att sitta där fastklistrad i timmar är inte bra. Ändå är det så roligt, man hittar ju hela tiden nya spännande saker att kolla på. Inatt var det mest bloggar jag kollade på.

När det gäller mode och Dagens outfit dräller det fullkomligt av bloggar. När det gäller ångest, depression, sjukskrivning så är det färre.
Jag har ändå hittar några som tur är. Hej på er om ni vet vem jag menar.

Midnatt råder

Nu är det efter midnatt och endast jag och den ena katten är vakna, andra katten ligger och snarkar ljudligt.

Jag hade nästan glömt att jag är en person som gillar nätter. Förr satt jag ofta uppe och skrev poesi på nätterna, kreativiteten flödade då. Ibland tror jag nästan att jag var en vampyr i mitt förra liv.

Har fastnat

Jag har fastnat vid dator. Här sitter jag fortfarande trots det fina vädret och saker jag måste göra. Nu ska jag ut och hämta posten, ett av dagens glädjeämne, hela livet kan ju ändras av ett roligt brev eller kort.

När jag är vid datorn igen ikväll ska jag ha handlat, diskat, röjt här hemma, fixat med kattorna, ordnat tvätten, gått en tur på stan för nöjes skull och lite mer smått och gott.

Energins återkomst

Efter att jag genomfört första steget i försäkringskassans projekt så känner jag mig piggare och har mer energi. På bara en vecka har mitt humör och min energi blivit avsevärt bättre. Tänk så lite som behövs ibland för att få en på fötter när man går hemma och har det tråkigt.

När jag satt på bussen i Malmö förra veckan kändes det som om jag blivit delaktig i livet igen. Jag blev nostalgisk och tänkte på mitt förra liv. När jag var i livet, när det fanns vägar och möjligheter åt alla håll, när tillvaron var spännande och ledde någonstans.
Nu känns det som om jag står stilla och stampar på ett ställe, och det finns ungefär tre vägar att välja på.
Det är att rehabiliteras och komma ut på arbetsmarknaden igen, och det kommer att bli tufft, kämpigt och energikrävande. Dock ska jag kämpa tills jag ligger och flämtar på marken och får erkänna att jag är besegrad. Kamp är mitt vardagliga tillstånd, kämpande är för mig ett sätt att leva.

Därefter är det att få sjukersättning och det medför tankar, grubblerier om livets mening. Hur jag ska känna meningsfullhet, tillhörighet, social gemenskap om jag liksom hoppar av livets karusell och bara står bredvid och betraktar alltihop.
Många som har sjukersättning lever ändå ett fullvärdigt, meningsfullt liv och de har massor att lära mig.

Sen är det en väg kvar om ni förstår, slutstationen, nödutgången eller vad jag ska kalla det.

Nu ska jag ut och handla i det fina vädret, här är det nästan vindstilla och sol.

Har köpt julkort

Idag har jag köpt julkort. Först blev det en massa på Duka, sen hittade jag såna fina, glittriga på Gallerix så jag köpte dem med.

Jag älskar att sända och att få julkort, dock får man mest julhälsningar med sms nu.

Auktion på arbetssökande

lägst pris vinner budgivningen.
Är det någon skillnad på gårdagens auktioner av fattighjon och nutidens metoder för att ordna jobb åt dagens arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionärer.
Det är bättre matriel standard idag, dock är känslorna ganska lika inombords för arbetslösa som ska säljas till arbetsgivare som för fattighjon som skulle auktioneras ut.

Då som idag är det lägsta bud som gäller. Sen reas de arbetslösa ut. Skulle de fortfarande vara kvar som arbetssökande så bortskänkes de till första bästa arbetsgivare.

Arbetslösa ska betrakta sig som produkter till försäljning, de ska göra allt de kan för att sälja sig till arbetsgivarna. De ska reklamföra sig, och nästan slå knut på sig själva för att behaga arbetsgivarna som idag har krav som nästan är orimliga. De kan väja och vraka fritt på arbetsmarknaden där de arbetslösa ligger på knä och ber om jobb.

Dagens politiska makthavare gör ju inte livet gladare för de arbetslösa, deras arbetsmarknadspolitik och bidragstänkande har en logik som de nog inte ens själv tror på.

Bloggar om jul

Härligt med bloggar om jul, jag blir sugen på lussekattor, pepparkakor, glögg och allt möjligt som tillhör julen. Just nu är det mest spännande och njutningsfullt med julförberedelser, att gå i affärer och kolla på alla glimmande. gnistrande tomtar, dukar, änglar, julgranshängen och fantisera om hur fint de ska passa hemma.

Jag fantiserar om hur jag står i köket och bakar och gör julgodis som besatt, det doftar jul och känns varmt och hemtrevligt med tända ljus överallt och julmusik på lagom nivå. Allt är så harmoniskt, lugnt och softat som en reklamfilm. Till om med kattorna uppför sig exempariskt och tindrar med ögonen. Med lite träning kan de kanske till och med baka pepparkakor.

När det kommer till verkligheten så blir det oftast så att jag försöker göra allting samtidigt, och massor med olika julgodis på så kort tid som möjligt. Det brukar bli kaos i köket, och inte alls så trivsamt som när Leila bakar och gör julgodis på teve. Hennes kakor och godis får ju mig att drägla, henne skulle man ha som kompis.

Jobbiga dagar

Nu har jag rest till Malmö tur och retur några dagar, resultatet av detta kommer att dröja länge. Först ska jag arbetspröva, eller om det kallas arbetsträna. Ofta mixtrar politikerna med otd för att det ska låta finare, som förtidspension som numera heter sjukersättning. Folk blir ju bara förvirrade av allt detta krånglande med ord.

Är det någon som läser min blogg som har erfarenheter av försäkringskassan, arbetslöshet eller arbetsprövning? Ni kan ju lämna en kommentar här så blir jag glad.

Nu gäller det livet

Åtminstone känns det så. Imorgon ska jag till ett projekt ordnat av FK och därefter får jag nog min dom om vad jag ska göra i framtiden.

Är det livet att gå hemma sjukskriven och arbetslös? Hur ska jag då kunna använda alla mina resurser, kunskaper, min kapacitet, min kraft, min energi? Jag har dåligt självförtroende och självkänsla, dock har jag ett brinnande intresse av massor av saker, jag har min kämparglöd, min energi, och detta vill jag använda mig av i ett arbete.
Helst ett rejält hederligt arbete, och slippa dessa tramsiga arbetsmarknadsåtgärder.

Fars Dag

Idag är det Fars Dag.
Första Farsdagen i mitt liv som jag inte har någon far, det närmaste jag kommer honom nu är vid hans grav. Och givetvis genom att tänka på honom. Älskade, fina far, jag längtar efter dig, du lever i mina tankar, mitt minne. Jag önskar att du var här, jag trodde jag skulle få ha dig längre här på jorden, min underbara pappa. Du var den finaste pappan jag kunde önska mig, vi är så lika varandra i så många saker.

Du var min klippa, trygghet, förebild, du kunde det mesta, du bakade, stickade, lagade mat, svetsade, snickrade, målade, tapetserade, dina blommor var alltid välmående.
Pappa, du har det väl bra där du är, jag önskar att du ville berätta.

Skön kväll med teve

Ikväll ska jag bara slappa och kolla på Blue murder på tv8, en bra serie om en kvinnlig kriminalare. Sen blir det Svensson, Svensson och Sing a Long. Jag väljer program för att kunna umgås med min son under tvkvällen, jag älskar egentligen saftiga, psykologiska thriller.

Ibland blir det seriösa prettoprogram och ibland blir det rena skiten för att kunna koppla av.
När jag kollar på program som Debatt, Agenda, Kvällsöppet m.m. så blir jag ofta så engagerad och debattsugen så jag kan explodera och det är ju inte alltid så bra för humöret.
Då är det enklare att spana in Parlamentet, Morgonsoffan, Extra Extra för att skatta lite och få lite lugn i själen.

Jag brukade hyra film på Videomix, numera Hemmakväll och kunde njuta av flera läskiga, spännande filmer i rad. Nu har de inte Vipkundkortet längre så nu blir det för dyrt att hyra. Jag är ganska ekonomisk.

Jag ska nog ändå slå på stort snart med en kaloristinn kemikalieproppad godispåse och några riktigt bra filmer, det kallar jag att njuta.

Lars du skulle ju segra i Idol

Lars, varför ska du krångla när du kan komma någonstans med din musik? Kunde du inte knipit igen, lett ditt mjuka, generade leende och spelat teater på riktigt och låtsas att du var den perfekta Idoldeltagaren.
Du är ju så häftig och superbra, du skulle ju fortsatt i Idol, vem ska jag nu rösta på i fortsättningen.
Lars du förstår ju att du är härlig, en sån vi behöver. Du är som salt i kaffet, det tar tid att vänja sig. Kör på Lars.

Nu får jag satsa på Johan och Anna.

Njutning och glädje

När jag går hemma och har trist, måste jag komma på saker att göra som jag blir glad av, som ger dagarna mening.
Något jag vill göra är att sjunga i kör,
börja måla,
skriva en bok,
gå långa promenader dagligen,
läsa filosofi, sociologi, beteendevetenskap,
engagera mig mer i politik,
umgås mer med folk,
lära mig mer om blommor,
skratta mer och ofta,
bli snällare och tolerantare mot mig själv, få rejäl självkänsla som säger att jag duger som jag är, börja meditera,
njuta av dagens glädjeämnen.

Just idag ska jag börja med något av detta, återkommer ikväll med vad det blev.
Tala om prestationsångest.

Effektivitet och utbrändhet

Folk berättar om hur effektiva, duktiga, snabba de är, hur de får gjort massor när det gäller hemmet, trädgården, att laga goda middagar, träning. De städar, sköter familjens kläder exemplariskt, bakar, bjuder hem folk på middag, jobbar, motionerar, inreder hemmet enligt senaste trenderna osv. i all evighet.
Almanackorna är fullbokade hela tiden, och de till och med skryter om det.

Jag blir trött bara av att höra hur välorganiserade och fullbokade de är, hur varje minut tas tillvara och utnyttjas. Somliga människor är nog så på riktigt, effektiva och aktiverade. Dock är det många som försöker vara det, som kämpar på för att vara duktiga och få berömmande ord från andra. Sen slutar de som jag, utbända och trötta.
Jag råder dem att ta det lugnt, tänk efter vad som är viktigt i livet, man lever bara en gång.

Ha roligt och att göra plikter

Jag försöker följa listor på vad jag ska göra dagligen, att promenera, äta sunt, sköta om mig, göra mina plikter. Ofta är det viktiga för mig just att göra mina plikter, även om min omgivning hade skrattat om jag nämnt det för dem. Att göra det som är roligt är inte så prioriterat hos mig, det får jag göra sen när plikterna är avklarade.

Det slutar ofta med att när plikterna är klara så är jag för trött för att göra det roliga. Det är nog det gamla tankesättet från förr som är inpräntat i mig, att den som inte arbetar ska inte äta. Eller något sånt.

Om jag börjar med det roliga så kanske jag har mer kraft och lust att göra plikterna. Eller så har jag så roligt att jag skiter i plikterna.
Eftersom som jag är så kallat utbränd och trött så måste jag hushålla med min tid, och tillåta mig att ha roligt. Jag måste bli snällare mot mig själv, krama om mig själv och säga att jag duger.
Nu slår jag mest på mig själv, några käftsmällar om dagen hör till , och några örfilar.

Från och med idag ska jag vara snällare mot mig själv.

Jag funderar ständigt på meningen med livet. Det känns som om man måste prestera något för att vara värdig. När man går hemma som jag gör just nu så känns det på något sätt som jag inte lever livet fullt ut. Som om jag inte presterar något av värde för samhället.

Sen tänker jag på statliga och kommunala tjänstemän, politiker och andra högavlönade inom statliga organisationer som ibland inte uträttar något direkt betungande och ändå suger åt sig av våra skattepengar både i löner och privilegier. De verkar inte skämmas, de anser tvärtom om att de är värda pengarna. De får i månaden ut i löner, arvoden, avgångsvederlag och pensioner, vad jag får ut om året.
De har inte vett att skämmas, så varför ska jag då göra det? Kanske för att jag för hög moral, och ett starkt rättvisetänkande.

Meningen med livet är nog att finnas i nuet, att göra så gott man kan och glädja sig åt att våren kommer nästa år, att man har familj, släkt och vänner, att ta första koppen kaffe på morgonen. Ofta är det bagateller som ger glädje, saker i vardagen som gör gott.

Jag fortsätter nog att fundera på meningen med livet, kanske är det just det som är meningen.

En fin julig bild

Ge mig sinnesro

Jag älskar att skriva, dock blir jag galen på hur krångligt det är att lägga till sin blogg på tex. Bloggportalen.se och att få in bloggen på Bloggkartan.se är ju värre än att gå vilse i djungeln. Hur klarar alla bloggare det här och att över huvud taget sköta sin blogg med att länka, lägga in bilder osv.? När jag har kollat ett hjälpavsnitt på Blogger så förstår jag nästan mindre än förut.

Jag brukar lära mig att sköta datorer, tvapparater, dvd och alla dessa nödvändiga saker genom att pröva mig fram. Att gå efter hjälpböcker gör mig paralyserad. jag orkar inte sätta mig in i dessa förklaringar och beskrivningar.

Gud ge mig sinnerso.

Här lägger jag in länk till Bloggkartan.se

http://bloggkartan.se/registrera/25312/trelleborg/

Jag skrattar på mig

Jag har just råkat lägga in mig själv som den första som följer min egen blogg, tillåt mig asgarva.

Pinga vilket hell

Nu har jag försökt pinga bloggen som besatt och jag förstår inte hur jag gör. Jag blir snart galen i bloggdjungeln. Dock förstår jag inte hur kända bloggare som Blondinbella osv. kan ägna åtta timmar framför bloggen dagligen. Så lång tid kan det ju inte ta att lägga upp en bild på något nyshoppat plagg och skriva lite text.

Nu kämpar jag vidare för att bli en god bloggare med kunskap om bloggens teknik. Jag har lärt mig att lägga in en bild, registrera mig på bloggportaler och jag är stolt. Det känns som jag börjat i bloggandets förstaklass, tänk då när jag når högstadiet i bloggkunskap,då kommer jag att skratta åt hur lite jag kan idag.

Obama

Nu är Obama Amerikas nya president, en historisk händelse och det ska bli spännande att följa.
Ett glädjeämne idag, förhoppningsvis, att Obama tog hem segern.

Här i Sverige får vi vänta ett tag på vårt val av ny statsminister, helst inte Mona Salin. Sossarna måste kunna komma med någon mer lämplig till en sån post.

Teknikens under

Att blogga är roligt, att sköta tekniken med att lägga in bilder, pinga osv. är jobbigt. Jag önskar att någon kunde göra det åt mig, eller lära mig det ordentligt.

Jag fick in en upp och nervänd katt nu i bloggbilden, ska välja en gulligare sen när jag orkar fortsätta krångla med tekniken.

Idag är det disigt här i Skåne, jag längtar efter jul för alla stakar, ljus och krimskrams, tomtar, och julsaker piggar upp i tristessen. Det är härligt att göra ordning hemma nu till första advent, jag vill göra fint i fönstren och sätta fram ljusstaken med de levande ljusen. Advent är ett av de finaste ord jag vet, och jag älskar Viktor Rydbergs Tomten. Hela julkänslan är liksom komprimerad i dessa versrader.
Ungefär som tavlan Skriet på ett gripande sätt representerar känslan ångest.

Nu låter det som om jag är världens julgalning, det är jag absolut inte. Det är vid denna tiden på året som julen står högst i kurs, när jag som mest längtar efter julstämning, pepparkaksbak, lucia, slå in ljuvliga julklappar, dricka glögg, och frossa i jul helt enkelt.
Nu när julsakerna just ställts upp i affärerna är jag som mest köpbenägen och trånar efter allt som blinkar, gnistrar och ger julkänslor.

Sen tröttnar jag alltmer på julen, står ut fram till julafton, sen brukar jag vilja kräkas över hela julfjantet.

Nu ska vi vara glada

Nu ska jag bli glad igen. En människa är ju inte bara arbetslös eller sjukskriven, även om det känns som ens identitet ibland. När jag träffar bekanta på stan så brukar de fråga vad jag gör nu, alltså vad jag jobbar med. Vi svenskar verkar vara identiska med våra jobb.

Jag blir så trött på att svara på dessa frågor så jag får lust att ljuga. Nu ljuger jag nästan aldrig, även om jag har lust att säga att jag är vd på banken, journalist på Expressen eller magister på högskolan. Eller bergsklättrare, kassörska på Netto, lokalvårdare eller vad som helst, bara inte arbetslös.

Jag är ju jag, en människa som gillar film, tv, godis, litteratur, blommor, hotell, kattor, mail, politik, att skratta, shoppa, filosofi, snällhet, bibblan och allt möjligt här vår tillvaro.
Nu ska jag glädja mig åt mitt hem och sen åt teven med katten i knät. Först ska jag förhöra mitt älskade barn på läxan.

Vem är jag

När man tjafsar omkring hemma som arbetslös eller sjukskriven så blir man som en vulkan nära utbrott. Man blir arg, frustrerad, ledsen, aggressiv, ensam osv. i all evighet.
I kontakten med dem som ska hjälpa till, alltså AF, FK, och andra inblandade håller vulkanen på att få ett utbrott av maktlöshet, besvikelse och ilska.
Jag får med möda försöka hålla vulkanen lugn, förhindra en totalt explosion där orden flödar som en het massa ur vulkanens mun. Orden som jag samlat länge, orden som maler om dagarna. Orden som gör att mina närstående snart skaffar öronproppar för att slippa höra.

Det pratas om praktikplats, arbetsträning, rehabilitering. Ge mig ett jobb.

Alliansregeringen försöker indoktrinera folk med budskapet att arbetslösa och sjukskrivna bara vill gå hemma och dra, att de inte vill jobba. Därför sänks bidragen för att folk ska tvingas ut i jobb.
Vilka jobb? När de arbetslösa är många fler än jobben så kan ju inte alla få jobb, det förstår ju till och med en som börjat räkna matte lågstadiet.
Kan de borgeliga förklara denna simpla fråga på ett enkelt sätt? Hur kan folk tiga när de hör politiker svamla en massa strunt dagarna i ända?

Politikerna månar om sina löner och privilegier som de stjäler av oss skattebetalare. Vad levererar de som är värt deras höga löner mer än lögner, rent skitsnack, struntprat, slingrar sig i debatter och sover i riksdagen.

Bloggar

När jag söker i bloggar om sånt jag har lust att läsa om, så att det jobbigt att plöja genom alla träffar. Dock är det ju olika mängd träffar beroende på vad man söker, om du söker på "skor" så får du massor med träffar. Om du söker på arbetslös, sjukskriven eller sjukersättning för att få en inblick i deras vardag så är det besvärligt att hitta relevanta bloggar.

Så var är alla ni som går hemma sjukskrivna och arbetslösa? Hur får ni dagarna att gå med förståndet i behåll, hur får ni er självkänsla och ert människovärde att stanna kvar hos er? Ni kan väl tipsa mig om era bloggar , alltså om ni läser min först.
Jag behöver er.