När jag kom upp i morse så hade en av katterna kräkts på mina räkningar.
Jag förstår att han hatar räkning precis som jag, dock kunde han ju visat sitt missnöje lite diskretare.
Han kanske trodde att han skulle hjälpa mig att bli av med dem.
Det fick bli att rädda det som räddas kan, och sen begära nya inbetalningavier till de som jag slängde.
Att be om att få räkningar tillhör nog knappast favoritgöromålen, roligare kan man ha.
Nu behöver vi ljus!
-
Tisdag och dags för en boktrio! Vi är inne i en tid när vi behöver mera
ljus av alla sorter. Det är nog i de banorna Skriv-Robert har tänkt när han
ger o...
3 minuter sedan
15 kommentarer:
Hej! Spännande är det imorgon då ska jag på intervjun och på tisdag nästa vecka kommer tidningen Evelina.Jasså kissen tog hand om räkningarna åt dig! SÅ bra då slipper du dom hihi.Ha en bra dag. kram
Ursäkta att jag ler, men jag tänker mig ett samtal: Ursäkta att jag inte har betalt räkningen, katten spydde på den...
Till Christa.
Lycka till med jobbet och tidningen.
Kram
Till Bloggblad.
Exakt vad jag själv tänkte.;o)
Kram
De har säkkert hört det mesta, når du ringer, men skaffa autogiro och e-faktura, så blir katten arbetslös och du får det enklare.
Ha' det gott!
När jag flyttade ut på landet och fick vedspis för första gången i mitt liv ELDADE jag upp en räkning (av misstag; det är alldeles sant!!!) och fick ringa och försöka förklara "missmödet". Pinsamt är väl bara förnamnet, men å andra sidan fick ju den stackaren som tog emot samtalet väldigt roligt. Tog faktiskt lite tid innan hon lugnade ner sig och fick ur sig att en ny räkning skulle skickas omgående...
Nog har dom hört det mesta på såna ställen :-)!
Kramen!!!
Shiva brukade förr ta post och gömma under soffan, men nu har hon slutat med det. Fast hon får gärna kräks lite på brev från FK och Af =)
Vilken förståndig katt du har!Det är ju så man skulle vilja göra själv ibland.
Tyvärr tycker väl inte dom som vill ha betalt att det är så bra.
Ha det gott!
Katten ville nog bara "hjälpa till"...Hihi!
Och VEM skujlle inte vilja spy över räkningarna ibland??
F´låt snälla du, att jag inte sprungit här inne så mycket det senaste.
Jag har vältrat mej runt i "självömkansträsket" och bara försökt reda ut mina egna tankar och känslor....och dom har varit många det senaste.
Allting "gnager" i mej, och jag håller just nu på att "utredas" av än den ena och än den andra.
I dag var jag till exempel på det mest förnedrande arbetsterapeut-utredning.
Jag orkar inte skriva om det just nu, men det kommer nog "ut" så småningom...
Tur Gubben min var med, så jag slapp förklara för honom.
Han har bytt och tagit ledigt för min skull och är med mej som ett stöd och "komihåg" på alla dessa möten....(Love him!!)
Men jag kommer nog snart att bli mer "aktiv" igen på blogg-sidorna.
Men just nu känns det bara som att jag är gnällig och "egocentrisk".
Men tro för den del inte att jag inte hänger med....Hehe!
Jag läser allt lite varje dag hos mina "bloggisar", men orkar inte alltid kommentera.
Jättekramis på dej! Och ha det gott. Krama katten!!!
//Flisan
Ha ha ha jag kan faktiskt bara skratta:-) Sorry...
Ha ha, det där har jag råkat ut för också. Fast katten i fråga pinkade på räkningarna istället. Så tyvärr kunde jag fortfarande läsa vad som stod på dem.
Ojojoj...vilket(miss)öde...
Kram
Ha ha, en sådan omtänksam katt! ;)
Påminner mig om en annan mycket pinsam situation när min äldsta då 2,5-åriga dotter lyckades få tag på faderskapsbeviset för sin lillasyster (som pappan åtminstone på den tiden måste skriva på och lämna in om man inte var gifta.) Intyget låg på bordet för påskrift och i ett obevakat ögonblick lyckades hon med kritor i handen dra några konstnärliga streck över hela papperet ;)
DET var pinsamt kan jag lova! och vi undrade om den lilla smarta odågan helt enkelt ville ha sin pappa för sig själv och inte dela med sin lillasyster! :)
Kram!
Hihi, dessa små kisekatter är ju för skojjiga! Men nu har du ju fått ett nytt passande namn på dessa tråkiga räkningar = kräkningar! Passande tycker jag! Hihi! Ha en skön helg! Kram Helena
Instämmer i alla föregående talare och skratta med, kan liksom inte göra så mycket mer, det var bara så dråpligt. Den katten kommer att går långt i livet, han vet nämligen hur en slipsten ska dras. :)
Vinkelevink!
Skicka en kommentar