Nere
Som en fakir
avstigen vid underjordens hållplats
vilande på spikar av negativa tankar
piskad av självföraktets svidande ris
gåendes på ångestens glödande kol
Som tror att rosen nästan enbart
består av törnen
Ge en ros
som svalkar smärtans hetta
Inlägg
Korkat och knäppt
-
Hur är det, har även du svurit över eller åtminstone muttrat om de nya
plastkorkarna som inte vill bli löstagna från mjölkförpackningen utan
envist hänge...
2 timmar sedan
.jpg)
2 kommentarer:
Sådär kan det verkligen kännas emellanåt....
Men så får man dom där stunderna av hopp och glädje som du skriver här i dikten ovanför.
Det finns mer...
Tänkvärt och vackert.
STor kram och hoppas du nu befinner dej i den "övre" sinnes-stämningen!
//Jenny
Härlig dikt! Så beskrivande... en dag faller törnen och blomman öppnas upp, förändringens vind blåser och glöden släcks, huden tjock nog tål både ris och ros... spika igen den där underjordiska hålan!
KRAM!!!
Skicka en kommentar