torsdag 4 juni 2009

Berg och dalbana, trött och pigg

Jag är så trött idag, som jag brukar efter några dagars energi. Upp och ner som en berg och dalbana, några dagars energi och någon dags trötthet och så håller det på. Är det så jag ska ha det resten av livet, undrar om jag kommer i någon balans någongång där jag är lagom trött och pigg samma dag.

Jag kan liksom knappast boka in möten, kalas eller annat för jag har ju ingen aning om hur jag känner mig just den dagen. Att tvinga sig att gå fungerar knappast de dagar jag är riktigt trött, jag orkar inte bara.
Och det sociala livet blir ju lidande.
Själv har jag kommit lite till ro i tillvaron just nu och följer mina känslor och försöker att låta bli att dömma mig så hårt för min trötthet.

När det gäller resor eller när jag ska på riktigt angelägna möten så får jag ta det lugnt och vila några dagar innan så jag är beredd.
Jag vill bara berätta om hur just jag upplever min tillvaro som sjukskriven för det känns skönt att märka att jag tolererar mer hur jag är, än jag gjorde förut.

Att dagligen sköta hemmet är lite jobbigt och jag måste erkänna även om det är pinsamt att det jobbigaste är att göra middag dagligen, att få sund mat att äta.
Hur har ni det i era liv, hur är era rutiner när det gäller prioriteringar och ork?
Hur tillbringar ni era dagar?

22 kommentarer:

Uffematten sa...

Gör nog som du!
Man får verkligen planera in resor och utflykter och tänka på att vila innan och att det inte är en massa "måsten" att göra några dagar efter.

Lite tråkigt, men man vänjer sig vid allt.
Men på nåt sätt är det väl lika gott att acceptera läget som det är.

Och inse att riktiga vänner förstår!
Kan konstatera att det är "rätt" så utsållat på den fronten numera.

Men man vinner ju inte något på att döma sig själv för att man har blivit sjuk.
Knappast så att man har bett om det, för så himla kul är det ju inte alla gånger...

Försöker se till att jag har liiite struktur på dagarna och gör det jag orkar och kan. Resten ger jag faktiskt f-n i numera! Fast jag kan reta mig blå när jag inte klarar det jag vill göra :-)! Till sonens förtjusning... Nya "fula ord" uppfinns på löpande band här, he, he!
Synd att minnet är så kort, annars kunde man ju skriva en ny "ordbok för arga människor", eller nåt!

Kramen!!!

Cattis sa...

Jag har varit där du är och är idag mycket piggare FÖR ATT jag lyssnade på kroppen när den behövde VILA.

Jag orkar mycket mer idag, men inte så mycket som jag skulle vilja. När jag var som sämst mosade jag all maten och slevade in den med gaffeln för att det skulle gå så fort som möjligt och det var jobbigt att använda båda händerna.

Jag fick ångest när jag satte igång diskmaskinen för då visste jag att den behövde tömmas så småningom. Det var då jag började ta hjälp av mina barn för att vi skulle kunna ha ett något sånär familjeliv.

Det blir bättre så länge du lyssnar på kroppen och vilar när du behöver. Det är 6 år sedan jag var så slut, och jag trodde aldrig att jag skulle kunna jobba och plugga igen, men här är jag nu...

Kram Cattis

Sickan sa...

Men va.......är det min text??
Nej,men det skulle kunna vara!
Känner igen vartenda ord!!

Kramen på dig!

Telluselle sa...

Precis så här är det för mig också. Det är som en evighetsvågmaskin. Jag gissar att det handlar om att lära sig "tagga ned" när man har mycket energi och "tagga upp" när man har lite. Kanske spelar också vår omvärld med alltifrån samhällsstruktur, luftföroreningar och månens faser mycket större roll än vi trott.
Kram

Maria sa...

Haha ja det är min öppna blogg, det gäller att hnga med i svängarna :) Trivs skitbra med den bloggen så blir att uppdatera den rätt ofta, men har självklart kvar min låsta :)
Kram

Galleri Dalhem sa...

...jag läser varje dag : Eileen Caddys " Öppna inre dörrar ", en dag för dag bok, som jag läst sedan sex år tillbaka, så gott som varje dag.
Den hjälper mig till förståelse, min plats i helheten, att älska mig själv och får mig till positivt tänkande.
Jag skapar själv mitt ödes lag...och det får mig att tänka : "framåt marsch ".
Det finns alltid möjlighet att se saker " ur en annan synvinkel ".
ANDLIGHET
ANDLIGHET
ANDLIGHET.....
är svaret på bra mående för mig !
Hoppas jag kan tillföra Dig något. / Erik

Karin Berg sa...

det går upp och ner här också. trots att jag har jobbet. Just nu är jag trött men tror att det beror på vädret och att vi har arbetat ganska mycket de två senaste veckorna. men jag förstår dig och jag tror att rutin är bra att ha på dagarna när man går hemma. Så har jag gjort under både en längre arbetslöshet och under mina föräldraledigheter.

Erika sa...

Håller på att gå runt till mina bloggvänner för att tala om att jag gör sommaruppehåll. Bloggen känns inte som första prioritet precis. Annat runtomkring betyder mer just nu. Tiden är viktig i mitt liv den rusar på så fort, och åldern den skjuter i höjden. :(

Har nu en riktigt fin solig sommar.

Kram

Cina sa...

Jag känner igen mig i det du beskriver! I förrgår jobbade jag i trädgården, det är bland det roligaste och mysigaste jag vet, igår var jag trött och idag strejkar kroppen helt. Det är så det är för mig och jag får vänta in mig själv. Laga mat tycker jag är en pina, fast jag är intresserad av matlagning, men det funkar liksom inte, kopplingen mellan lustfyllt och görandet. I "mitt gamla liv", det som levdes i 150 km/H, gjordes sånt av bara farten. Visst blir det ett annant socialt liv! Det som förut var så självklart är inte det idag. Så det gäller ju att ta till sig stunder, saker, folk som man mår bra av och bygga något nytt igen. Sig själv!

Miss Borderline sa...

Usch ja, känner igen det där med orken och problemet med att boka in saker :(
Men va bra att du är snällare mot dig själv nu i dina omdömen om ditt mående!

Tja hur jag frambringar mina dagar vet du ju, och "rutiner"......vad betyder det ordet....vänta, måste kolla i ordboken :O
Dom enda rutiner jag har och har haft sen lilla jycken åkte hem till Skåne är att jag iaf ger katten ny mat och vatten varje dag, samt gör rent hans låda varje dag........nä, mina dagar som dom ser ut nu är rent bedrövliga och det är INTE bra för hälsan på nåt sätt :(

Kramar!

Bloggullet sa...

Till Uffematten.
Lite utsållat är det ju. Och det beror inte på att man inte vill utan på att man inte orkar.

Jag blir så trött på min trötthet och då dömmer jag mig själv även om jag inte borde.

Du har rätt i det att göra det du kan och orkar och strunta i resten.Om jag bara kunde lära mig.

Det är ju en bra ide, ordbok för oss, skulle vara kul att läsa dina nyuppfunna ord.;0)
Kramar

Bloggullet sa...

Till Cattis.
Så skönt att du kommit så långt, det ger ju hopp tills mig och andra. Så tänker jag med om diskmaskinen. Och vilken disk det blir att diska efter maten.

Jag försöker förklara för min son att han ska hjälpa till hemma. Han är duktig på något och sämre på annat.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Sickan.
Det är skönt när någon känner igen sig, även om det ibland är att beklaga att vi är fler som har det jobbigt.
kramar

Bloggullet sa...

Till Tellusse.
Så är det som du så klokt skriver att man ska tagga upp och tagga ner. Jag är ju sån att jag smider medan järnet är varmt och då blir ju dalarna djupare.
kramar

Bloggullet sa...

Till Maria.
Nu förstår jag.;0)
Kramar

Bloggullet sa...

Till Erik.
Så spännande med ditt perspektiv, den boken ska jag försöka läsa.
Jag är ju för andlighet, bara det att jag börjat glömma vad det är.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Karin.
Jag har ofta problem med att få in rutiner, de kommer liksom själv ibland och är ganska dåliga. Jag måste lära mig att få in bra rutiner.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Erika.
Jag hoppas att du får en fin sommar och får ägna dig åt det du har lust med.
Ha en skön sommar.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Cina.
Ibland känns det som om man blivit en annan person, man är kanske under ombyggnad som du säger. Och det tar sin tid.
Kramar

Bloggullet sa...

Till Missen.
Du är modig som berättar om dig själv så ärligt.

Jag är nog ganska taskig mot mig själv fortfarande även om jag försöker vara snällare.
Kramar

Miss Borderline sa...

Tja som den göteborgare jag är så har jag ju inget att dölja......ni vet den om den skitviktiga stockholmaren som kommer till Göteborg å säger:
- I Stockholm har vi tunnelbana!

Varpå göteborgaren svarar:
- DÔ, i den här sta har vi inget å dölja......

;)

Kram!

Miss Borderline sa...

"stan" ska det ju va förstås :)