fredag 5 december 2008

Jag är glad

Jag ringde till arbetskonsulenten så fort jag gick upp, jag var torr i munnen och darrade en aning.
Jippie, det blev frid och fröjd.

Jag får vänta med arbetsträningen till efter jul, jag nöjd och glad.
Min handläggare på försäkringskassan ska berömmas för hon har varit förstående, tillmötesgående och trevlig hela tiden. Det lönar sig i arbete med människor att vara förstående och släppa på prestigen, då kommer man längst och får resutat.

Arbetskonsulten är jättetrevlig och kompetent, så det känns skönt att ha kompetenta, snälla personer omkring sig i rehabiliteringen.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det var gott att höra!

Anonym sa...

hej på dig, vad kul att u hittade till min blogg! Lste att du också ska börja arb- träna, mee too men det är planerat till framåt. Och hur mycket och gärna man ön vill så skaar det ju ångest! Men vad kul för dig och lycka till!!!!!

Måste bara säga att jag känner med dig, att förlora sin far måste vara en oerhörd smärta som nog inte går att föreställa sig om man inte vart ed om det själv. jag förlorade min farmor nu i höst, men hon var så gammal och sjuk att vi nästan drog en lättnadens suck för att hon slapp lida mer. Men hon är älskad och åh så saknad!

hoppas du får en härlig dag!

Bloggullet sa...

Till Anna
Jag håller med dig.
Kram

Bloggullet sa...

Till Camilla
Det var kul att jag hittade din blogg och att du hittade min, välkommen in många gånger.
Hoppas att du också får arbetsträna när du känner att det är dags,
Ha en härlig dag du med.
Kram

S sa...

Så skönt att det ordnade sig med arbetsträningen! Låter som du har bra människor där som ska hjälpa till med rehabiliteringen, man blir glad av att höra sånt.
Kram!