Min fars grav

Idag var jag vid min fars grav och gjorde fint, satte en liten blomma. Ska lägga granris och en julkrans sen, och tända ljuset.

Nu är det snart ett år sen han gick bort vid jul förra året. Jag förstår det fortfarande inte, att han inte är hos oss längre. Jag vill inte heller förstå, det är knappast någon som förstår att en närstående har lämnat dem på allvar för evigt.

Jag tänker ofta på honom, minns hur han såg ut och hur han pratade. Då får jag perspektiv på livet och inser att jag ska låta bli att ta allting så allvarligt. Vi har ett liv och det måste vi göra det bästa av både för oss själv och de nära och kära.