måndag 24 augusti 2009

Mot mitt mål

Jag har bestämt ett mål som jag ska ha. Och det går nog knappast att undvika för jag är redan mitt uppe i det. Jag ska göra en resa inåt och skapa en stabil grund där jag kan stå stadig och stark, ska lära känna mig själv, reflektera och börja jobbet med att få sundare självkänsla.

Det känns som jag är en björn som går i ide och senare kommer ut som en klokare, nygammal björn. Kanske låter det pretentiöst eller patetiskt, dock är det min plan.

Sen hoppas jag att från min någerlunda stabila plats på jorden göra en resa utåt, mot världen och människorna. Då kan jag möta andra människor och vara redo för det. Nu är jag i något sorts förvirringstillstånd om vem jag är, vad jag vill och vart jag ska.

Ibland känns det som om jag under livets gång blivit någon annan på något sätt, att jag slipats av livet, som om vissa kanter blivit mjukare och andra hårdare.
Existensiella frågor och fundering följer nog med hela livet och vi lär sällan känna oss själva ordentligt.

Ofta önskar jag att jag vore en person som bara går på och inte hänger kvar vid gamla minnen, som att fundera på vem man egentligen är, hur man blivit sån och hur man fortsätter sin färd på ett sätt som ger livsglädje.

Sen har jag mer konkreta, enkla mål som att äta på bestämda tider och promenera dagligen.

9 kommentarer:

Maria sa...

Jag har nog också fastnat i gamla minnen men jag får inte hjälp med att ta mig ur det heller. Men nu fick jag i läxa från DBT:n att bara beskriva och acceptera tills nästa gång så får väl försöka med det.
Haha det där med att äta på regelbundna tider har jag jämt som mål men det går åt helvete kan jag säga haha. Hoppas det går bättre för dig.
Kram

Tant Theas Lilla Torp sa...

Så fint du skriver! Du kommer alldeles säkert att snart stå där. Stark, modig och vis. Och i dej bor en självkänsla att våga vara precis den du är och också känna trygghet harmoni i det.

Ibland kommer nog vilsenheten i att man försöker göra om sig till en person man inte är.

Tillåt dej själv att duga som den du är :o) Tack för söta du för att du delar med dej!

Det du skriver om väcker tankar som vi alla mår bra av att ta till oss.

Varma kramar

Monika

S o F sa...

Låter som en bra idé! Precis så här blir det ofta för människor som hamnar i kris av olika slag.
Jag känner igen mig i dina tankar, väldigt mycket - så var det för mig för några år sedan.

En av de saker som har hjälpt mig mycket är mindfulness-tänket och speciellt författaren Eckhart Tolle.
Detta förhållningssätt till Livet hjälper oss från att ha ångest över det som varit och från oron inför framtiden.
När du tränar på att vara i Nuet, då existerar inte dåtid eller framtid. Livet är det som pågår här och nu och den medvetenheten skapar ett skönt Lugn - Inuti...

Nåt som också gett lättnad är att inse att det inte finns något svar på den stora frågan "Vem är jag" (som ofta dyker upp när man kastas in i Kaos) för ditt allra allra innersta kan aldrig beskrivas i ord. Det är för magiskt för det...

Jaget/Egot kan man lättare beskriva och det brukar låta så här:
"JAG är 30 år gammal,"
"JAG är lärare,"
"JAG är mamma till tre barn,"
"JAG bor på...,"
"JAG..JAG..JAG."

Rekommendation: Daglig absolut stillhet för att finna sin innersta kärna, bortom Egot!!

Hoppas att du hittar något som passar just dig och som gör dig stark! Varma hälsningar!

Cina sa...

Det är ju så otroligt lätt att gå vilse i sina egna känslor. Att fastna där!
Därför tror jag mycket på att ha mål, och att ha delmål, precis som du tänker!
Jag är ju på en liknande resa och känner igen så mycket i det du skriver. Min förhoppning är också att kunna bygga grunden på nytt, lite starkare, för att kunna stå emot livets stormar lite bättre!
Du beskriver så bra hur det kan kännas! Kram!

Angels, roses & white homes sa...

Så bra, så fint.Det där blir nog bra, du kommer att klara av det och vara starkare en någonsin! Lycka till vännen! Vi finns här för dig Kram

Bloggblad sa...

Då får jag önska en trevlig resa! :)

moonroose sa...

Stor kram och Lycka till med dina resor.

Maria sa...

Jo nära dörren är tryggast, under förutsättning att dörren inte är igentjoffsad med folk :)
Ska läsa på komvux och nej det kostar inget förutom material.
Kram

wingar sa...

Tänk att du är som jag..Men du beskriver det mycket bättre än vad jag kan göra.
Förhoppningsvis hittar man sig själv tillslut och blir harmonisk.
Kram