Nu går det undan i berg och dalbanan

Jag pratade länge med min man igår och det kändes skönt att få ur mig och sätta ord på mina funderingar. Och så skrev jag ju av mig här på bloggen och fick kloka kommentarer som alltid. Ni hjälper mig massor bara så ni vet, tack kära bloggvänner för att ni är här.
Så idag känns det bättre, nu ska jag sortera, organisera och få ordning på min tid och mitt liv.
Jag ska börja långsamt med enkla saker och det får ta den tid det tar. Heller gå sakta och ändå komma någonstans och möjligen nå ett mål, än att rusa fram, snubbla och få börja om från startlinjen igen gång på gång.

Nu ser jag med tillförsikt och hopp på tillvaron, för det känns som det bara är en väg från min befintliga position och det är uppåt. Och jag får räkna med tillfälliga bakåt steg och stagnation.
En sak i taget och lugn och ro.