tisdag 11 maj 2010

Livet bredvid körsbärsträdet

Nu har jag suttit en stund i trädgården och fikat, körsbärsträdet är på väg att slå ut, fåglarna kvittrar och det är så skönt ute. Jag hade planer på att röja i trädgården, plantera och göra fint, dock var jag för trött.

Som alltid så har jag tagit ut mig under några dagar och då kommer som på beställning några dagars återhämtning då jag får vila och ta det lugnt.
Ibland funderar jag på att leva så i fortsättningen, eller är det värt mödan att försöka få rutiner och ork varje dag?

När jag funderar på hur jag ska leva så är det ju ofta samhällets och andras värderingar som kommer in, att så och så ska man leva för att duga. Om jag struntar i andras åsikter och slutar skämmas och ha skuldkänslor för att jag inte orkar, kan eller vill leva som somliga andra, då kanske jag kan leva mitt liv som jag har lust med.

13 kommentarer:

Lilla Rummet sa...

Hej vännen!
Vilken härlig rubrik "Livet brevid körsbärsträdet" låter som en boktitel.
Hoppas allt är bra med dig. Skönt att du orkar med lite, men gör i din egen takt och strunta i vad andra tycker och tänker, man skall alltid göra efter sin egen förmåga och ork.
Ha en fortsatt härlig dag.
Kram Britt

S o F sa...

Låter förståndigt.

Varma hälsningar från SoF.

japp sa...

Heeij.. tack desamma, jätteskoj att du me finns på fb.
Jag håller totalt me.. lev som du vill och känner det bästa för..
så känner jag me.
Man ska inte hänga upp sig så mycket i vad andra tycker tänker å tror.. då skulle man ju bli galen till slut.

Önskar dej en superfin dag, hoppas du får sitta å ta det lugnt under ditt fina blommande körsbärsträd. kram Helén.

UllaJohanna sa...

Tror det är klokt att fixa och styra efter eget förstånd. Vad andra tycker och tänker får man försöka lägga åt sidan...

Livet bredvid körsbärsträdet låter helt underbart...
Fast här ösregnar det idag och inte en endaste liten blomma går att se på körsbärsträdet... Men det kommer!!!

Jättekramen till dig och var rädd om dig!!!

S sa...

Ibland är det riktigt knepigt att sortera ut vad man själv tycker, vad närstående tycker och vad "folk i allmänhet" tycker, och så hitta sin egen röda tråd. Jag försöker vara självständig, men nog har jag mycket dåligt samvete ändå, det är svårt att stänga av, trots att det egentligen vore bäst för alla om jag bara levde mitt liv här och nu, på de villkor jag klarar av.

Vet inte om du fått sitta ute idag, här regnar det för fullt. Vi får ha tålamod så kommer solen...

Kramar!

hugan sa...

Fortsätt så.
Jag skulle åxå vilja sitta brevid ett körsbärsträd ju... :)
Ha en skön helg!

Anonym sa...

Håller med dej, tänk om man kunde få leva livet efter de förmågor och ork man har och inte utifrån vad alla andra tycker. Det värsta är ju de här som bestämmer att du måste göra si eller så, även om det inte går, annars blir du av med din ersättning osv.
Det är inte så lätt alla gånger...Men inställningen är helt rätt!

Mysigt med körsbärsträd, de är så fina när de blommar.
Jag köpte ju ett japanskt häng körsbärsträd förra våren, jag hoppas att det slår ut i blom i år!

Sköt om dej
kram Maria

Bloggblad sa...

Livet bredvid körsbärsträdet - himla bra titel! Håller med Britt.

Själv längtar jag till tiden "under äppelträdet"... ligga och titta på moln som drar förbi...

Att tänka FÖR mycket är nog inte bra. Bättre att ha nåt att göra som man trivs med, då flyter tankarna liksom bredvid och borrar sig inte in.

Det är inte så många år sen jag gick i terapi och lärde mig att fullkomligt ge sjutton i vad man "ska" eller inte "ska". Det är mitt liv jag lever, inte grannarnas eller mammas eller Luthers.

Nu har jag lärt mig det, tror jag.

Nina sa...

Ja, lätt är det inte att veta hur man ska använda sin tid och sin ork. Det finns ju sådant man inte kan säga nej till... sådant man måste göra. Sedan finns det sådant man vill och längtar efter att göra. Tyvärr blir detta lidande då man redan tagit ut sig på det förstnämnda.

Jag försöker leva så att jag gör mest det som ger mig mest... och faktiskt tar mig dagar då jag bara sitter under körsbärsträdet (som jag inte har) och lever mitt liv i sakta mak.

Och man ska inte göra som andra vill och säger och tänker. Fast lätt att säga och svårt att utföra. Jag vet.

Hoppas du hittar mer ork, i ditt liv bredvid körsbärsträdet. För man får sitta där och leva också. Någon skall göra det, och kanske är det du.

Simma lugnt!

Cina sa...

Jag känner igen mig precis i dina funderingar. Återhämtning är så viktigt och underskattat, när man faktiskt inte orkar så är det ju kroppen som säger ifrån. Man måste lära sig att lyssna. Nej, man kan kanske inte leva som "alla andra" men vill vi det? Vill vi leva som andra eller som den vi är?
Om det nu är så, att kroppen inte orkar det andra orkar, betyder det att vi är mindre värda? Inte behöver lyssnas på? Inte tas på allvar?
Vem bestämmer vad som är normalt? Att ständigt vara i farten, uppkopplad, informerad, på väg, är det normalt?
Jag är ju, precis som du, tvungen att omvärdera mitt liv för min kropp gör inte som jag vill. Den strejkar.
Jag tror du gör helt rätt, sitta en stund i trädgården, känna hur det känns. Komma ifatt sig själv. Då kan man ta nästa steg.
Varm kram till dig!

Roses & Angels sa...

Tack för din fina kommentar. Hoppas du mår bra. Är bara inne lite snabbt! Kram

Tankevågor sa...

Vill bara smyga in här och ge dig en stor varm kram med tanke på vad jag läste på FB idag.
KRAM!

// Lisbeth

Anonym sa...

Vill också ha ett körsbärsträd!