torsdag 21 januari 2010

Att kunna hantera kritik

Nu har jag fått lust att blogga igen, hoppas det håller i sig för kontakten med er ger massor. Jag funderar på det här med kritik, att kunna ta och ge. Jag är usel på att ta kritik, jag kan liksom inte hantera det. Jag måste fråga personerna som kritiserar vad de egentligen menar och många kan inte svara eftersom de bara hasplar ur sig något i förbifarten.
Sen kan det bero på att kritiken absolut inte stämmer överens med min självbild, att det de säger är främmande för mig.

Jag hade en lärare på högskolan som liksom undervisade genom att kritisera, dömma ut, kränka och vara oförskämd mot oss elever. En sån usel pedagogik, eller så var det hennes personlighet.

När man ska lära någon något, få personen att bli bättre så ska man ju berömma, visa godhet och förståelse. Ger man konstruktiv kritik så ska man helst kunna förklara vad man menar och göra det på att godhjärtat sätt.
Hur halkade jag nu in på det egentligen?
Kanske för att jag har fått skrivdiarrè och har massor att berätta.

För att fortsätta med mitt problem med att hantera kritik så kanske mitt bagage är så fullt med kritik så det knappast kan härbärgera mer.
Jag var slarvigare förr med att slänga ur mig spontana, dumma kommentarer. Nu brukar jag tänka på att det är bättre att berömma och säga något snällt än att kritisera. Oftast finns det alltid något gott, snällt och fint att säga till människor.

Hur har ni det med kritik, kan ni hantera det på ett bra sätt?

12 kommentarer:

Sussi - Rage blackout - ADHD sa...

Jag har jättesvårt med att ta kritik, såväl befogad som obefogad. Jag känner mig så påhoppad, men det har antagligen att göra med min dåliga självkänsla.

Vill du förresten fortsätta läsa min blogg nu när den är skyddad får du mer än gärna skicka iväg ett mail till mig på banansmoothie@hotmail.com så ordnar jag det. Skulle vara kul om du ville hänga med ;)

Kram Sanna

S o F sa...

Njaeä, jag är nog ingen stjärna i att ta emot kritik heller...jag inbillar mig att jag har blivit bättre, men det kanske bara har att göra med att jag träffar så lite folk nu för tiden o därmed inte hamnar i sådana situationer längre.

Det sägs ju att det är en konst att kunna GE kritik på ett bra sätt också.
Så det är nog många som behöver träna, på att ge - på att ta emot och kanske bådadera. ;)

Ha det gott!

Anonym sa...

Själv har jag väldigt svårt att både ge och ta kritik. Däremot uppskattar jag nä jag får konstruktiv kritik. Att kunna utvecklas och bli bättre i det jag gör.
Det är en väldig balansgång i hanteringen av kritik. Alla är vi olika, alla tolkar kritik olika.
Kram

Roses & Angels sa...

VÄLKOMMEN tillbaka vännen! Att ta kritik kan var svårt och ge det också kan vara svårt. Blogga på nu bara så att du inte försvinner igen :-) Kramiz på dig söta du

UllaJohanna sa...

Är helt klart kass på att ta både positiv och negativ kritik... Men jag lär mig lite i sänder!
Men det är inte så knepigt om man får kritik från någon som kan formulera det hela på ett vettigt sätt...
Är, som du, numera jäkligt noga med vad jag säger till vem...

Kramen, vännen!!!

Tina sa...

Hej du fina vän!!
Tack snälla för dina fina hälsningar hos mig. Jag blev så glad =)
Jag har antecknat att du har två lotter =) Lycka till!!
Jag ska försöka lägga in vinnaren i morron..min dator har blivit sjuk =( ...kanske är svininfluensan för det är nog nån form av virus =) så jag lånar en annan dator :=
Ha en fin Fredag!!
Kram Tina

Heleena ♥♥♥ sa...

Hej hej ja, det är inte lätt att hantera kritik, jag fick öva mycket på det när jag läste till behandlingspedagog och har faktiskt blivit bättre på det nu.

Trevlig sida, kikar gärna in här fler gånger, tor vi har en del gemensamt...

Ha dé bra!

Kram Heleena

Tina sa...

Va bara tvungen att passa på att ge dig en extra kram nu när jag har dator =)
Så glad att du vill blogga igen!!
Go Girl!! =)
Kram Tina

Torilpia sa...

Det kommer nok helt an på situasjonen. Og hva som blir kritisert. Men går det på meg personlig har jeg litt større problem med å ta det til meg.

På et kurs sist sommer - ble vi lært at vi ikke skal ta til oss det som blir sagt. Det er ikke vårt problem at andre føler det sånn. Men jeg tenker at det er greit å kjenne litt på det. Man kan ikke går rundt og oppføre seg dårlig og så legge skylden på de andre som ikke "tåler" at du gjør det. Vi lever tross alt i et samfunn hvor vi må innrette oss etter hverandre.

Men hvis vi vet at det vi blir kritisert for - er feil - da kan man bli veldig frustrert og lei seg. I alle fall føler jeg det sånn. Det er viktig å stå på for seg selv også. Si ifra hvis det blir feil.

Ha en super helg - klem!

Eduronflux sa...

Jag surar ihop direkt på kritik men sedan efte ratt jag funderat över saken så tar jag till mig den, om den var konstruktiv.

Gullan sa...

Jag har verkligen haft JÄTTESVÅRT för att ta kritik, men idag måste jag säga att jag på det stora hela är bra på att ta både positiv och negativ kritik. Sen är ju negativ kritik alltid lite småjobbig men om jag nu ev initialt reagerar på ett dåligt sätt så kan jag sen rannsaka mig själv och erkänna mina fel om jag anser att kritiken är befogad, och/eller be om ursäkt om jag överreagerat.

Själv är jag en USEL pedagog, har inget tålamod alls, iaf inte om jag ska lära mamma nåt haha. Däremot så försöker jag idag oxå säga positiva saker till människor och har insett att om jag inte har nåt positivt att säga så mår alla bäst om jag inte säger nåt alls, ÄVEN jag! Jag MÅSTE inte delge världen varenda tanke jag har i huvudet, och framförallt så mår man ju bättre själv om man försöker tänka och vara positiv gentemot andra samtidigt som man inte sårar andra i onödan :)

Kram!

litentanta sa...

Jag är kluven, men negativ när jag får kritik...*skäms* Antingen så tar jag det rent överpersonligt, känner det som att jag är värdelös som person, människa, mamma, ja, allt man kan tänka sig! Alternativet är att jag är övertygad om att det är "myway or the highway" som gäller, dvs att jag har rätt, att den som kommer med sina "dumma" åsikter är helt ute och cyklar och inte ens är värd att lyssna på.... Här visar jag alltså upp två av mina dåliga/svaga sidor.

Egentligen skulle jag vilja kunna skilja på både mig som person och min prestation, från andras tankar. Man får kunna mer än mig, väldigt många är långt mycket mer kompetenta, intelligenta och korrekta än vad jag nånsin kommer att bli, det är ju en stor belastning att fastna i sånt här tänk nämligen. Jag ska mer eller mindre "ge mig" innan jag får in nya kunskaper, alternativt överbevisad..

Huvva, det är inte enkelt jämt att vara människa, men självklart är den elaka, mot mig som enskild person-kritiken värst, det är ju då man blir som mest ledsen.

Ha det bäst nu i den nya veckan, hoppas på lite nyvaken vårsol, även om det är alldeles för tidigt på året för det :-)