Tjatvarning

Jag är trött idag, känns tjatigt och trist att beskriva hur trött jag är i mina blogginlägg när jag önskade att jag kunde skriva om roligare saker. Efter samtal till psyk där jag papegojarabblande mitt ärende för tusenmillijonte gången och fick besked om att det inte hänt något så höll jag på att få ett nervsammanbrott. Om inte mitt sjukintyg kommer nu så får jag inte några pengar, det måste in till Fk nu och jag måste ha nya recept.

Jag mailade till Patientnämnden och politikerna i Region Skåne om mitt problem och bad dem förklara hur psykvården kan fungera så uselt, och hur de har planerat i fortsättningen. Ska bli spännande att se vad de svarar.
Jag brukar vara noga med hur jag formulerar mig när jag skriver såna mail, idag struntade jag i det och bara skrev för livet. För det är ju livet det gäller i slutändan, mitt liv.

Telefonerna har slutat fungera efter krångel med Telia, och min man och jag är osams.
Det är så att säga en gå och hänga sig dag.

Till minne av min far

Idag var det ett år sen min fars begravning.
När jag satte om en blomma idag som stått i hans fönster, så tänkte jag på hur han planterat och skött om blomman, han älskade blommor och hade fönstren fulla av frodiga, fina blommor. Då slog sorgen till med ett kraftigt slag och jag längtade efter honom, efter att träffa honom och få prata med honom.

Han var en av de få jag kunde prata om nästan allt med, som mina problem och vi pratade ofta om det och allting. Han var min klippa, som alltid ställde upp. Familjen var det viktigaste för honom och han gjorde allt för oss.
Och vi var så lika, jag kände igen så mycket av mig själv hos honom. Min älskade pappa.

När han gått bort så skulle jag gå på något projekt genom försäkringskassan, som jag inte orkade med på grund av sorgen. Då undrade de varför jag stannade hemma, att folk gick ju bort hela tiden och livet gick ju vidare ansåg de. Att de förstod så lite och hade så lite respekt för min sorg gjorde mig ännu ledsnare. Att de till och med skulle lägga sig i min sorg och bestämma hur länge det var tillåtet att sörja, där gick gränsen för vad de fick lägga sig i i mitt liv. Enligt mig är det tillåtet att sörja resten av livet om någon känner för det.

Folk sörjer ju på olika sätt och olika länge och det bör man respektera. Min sorg är min och jag tänker sörja så länge jag vill och behöver, jag kommer fortsätta längta efter min pappa och tänka på honom.

Ordspråk

Här är ordspråk om våren;

Våren är Guds sätt att säga "En gång till".

Ett lugnt och stilla utbrott

Jag la mig lite i eftermiddags, är så trött och energin går på lågvarv. Och jag började fundera på mitt samtal till psyk häromdagen och jag eldade upp mig mer och mer, det kändes som jag fick ett stilla glödande vulkanutbrott av frustration, ilska och besvikelse. Det kändes som om jag fått nog, som jag måste agera och göra något åt vår usla psykvård. Eller få de som är ansvariga att göra något åt det och det nu.

Blev en liten grushög

När jag kom ut kändes det mer som att bestiga en liten grushög än som Kebnekaise och så hade jag medvind hem. Jag hittade några fina tunikor som jag möjligen köper, jag älskar långa blusar som är fina och bekväma. Sen reade de roligt målade glas från Kosta Boda som jag köpte i present till min man, gillar att köpa presenter.
Nu ska jag fika, äta några mackor och försöka slita mig från bloggandet.

Bestiga Kebnekaise

Jag ska ut och handla i den vindpinade, kalla staden och det känns lika besvärligt som om jag ska bestiga Kebnekaise. Jag får ta med nödproviant om jag ger mig på halva vägen, och klä mig som jag ska till Nordpolen.
Återkommer när jag kommit hem från de friska vindarna som tjuter utanför huset.

Blev uppvaktad av Martin Stenmark

I drömmen alltså. Jag drömde att jag blev uppraggad av Martin Stenmark, han bjöd på öl och var riktigt klistrad på mig i sin uppvaktning. Hur det gick har jag ingen aning om för jag vaknade. Underligt för jag är inte så intresserad av Martin Stenmark egentligen, har andra som jag anser är mumsigare i kändisvärlden.
Han är ju snygg förstås.

Har ni några smaskiga favoriter?

Förresten jag glömde

Jag glömde nämna att jag ska ringa till psyk, är redan svettig i händerna vid tanken. Nu går jag och ringer genast, jag återkommer med referatet.

Härligt idag

Nu är det härligt att det är en helt vanlig onsdag, att gå upp och dricka kaffe och hämta tidningarna. Att posten kommer är ju en av dagens höjdpunkter.
Jag ska ta tag i saker här hemma nu och göra mig redo för arbetsträningen som börjar om ungefär elva dagar. Då ska jag ha börjat göra följande

Tagit hand om papper, kvitton och tidningar som dräller omkring
Skött om mina blommor
Börjat promenera dagligen
Handlat hem sund mat och börjat äta den
Handlat i hälsokosten för att ladda upp med energi
Bokat frisörbesök
Boka fika med vänner och släktingar
Bli modig i umgänge med människor
Försöka gå någon meditationskurs

Egentligen är detta mest praktiska grundläggande saker och det är massor av mer saker som jag ska göra, dock brukar jag låta bli att skriva för långa listor, det är snällare mot sig själv att göra kortare listor som är realistiska att beta av.
Jag är god man så jag har även årsredovisningar att göra där.

Nu sätter jag igång.

Snälla tack allihop

Jag vill tacka er för era kloka och tänkvärda kommentarer på mitt förra inlägg. För det kändes så skönt att få skriva ner det och lätta på bördan, sen blir jag rörd över alla era ord, jag ska smälta det ni skrivit, ta det till mig och bli starkare. Sen ska jag svara på era kommentarer, tack allihop för att ni engagerar er.

Avslöjar en hemlighet

Nu ska jag berätta något som jag ofta funderar på och känner är skamligt att avslöja, hoppas att ni inte anser att jag är totalt knäpp. För ibland känns det så när det gäller detta grubbleri för jag försöker tänka vuxet, förståndigt, logiskt för att få någon lösning på det. Ändå är det som funderingarna är på ett barnstadie, ett barns tankar som sitter kvar med taggar från länge sen.

Jag har fått för mig att jag har social fobi, annars är det något annat knepigt jag lider av när jag träffar folk. Jag kan träffa främmande personer och strunta i vad de anser om mig, jag kan vara ute bland folk, prata med alla möjliga överallt och anses nog som ganska pratglad.

Dock börjar problemen när de blir för nära mig, när jag börjar känna att de är nödvändiga för mig. Då blir jag rädd för att de ska sluta gilla mig, avvisa mig och avsluta vänskapen eller vad det nu är för relation. För att behålla dem så träffar jag dem mindre för att de inte ska upptäcka hur usel, trist och värdelös jag egentligen är. Jag är rädd att de ska sluta gilla mig om de märker vem jag är, att de ska överge mig och lämna mig. Att jag inte ska duga, att de har andra vänner som är bättre, roligare och trevligare än jag.

Så när andra fördjupar sin vänskap genom att träffas oftare så tror jag att vänskapen ska hålla längre om jag låter bli att träffa dem.

Det känns som ett trauma av något slag. Att jag har dålig självkänsla eller självförtroende.Jag förstår att det är långt ifrån logiskt, ändå tänker eller känner jag så.

Om det är social fobi eller inte funderar jag ofta på. Detta hindrar mig i mitt sociala liv, möjligen har det att göra med dåligt självförtroende på andra plan med sjukskrivning och arbete.

Ut ur grottan

Nu är det dags att kliva ut ur grottan där jag befunnit mig sen före jul, senaste krånglet jag hade var med psyk, sen har det varit lugnt. Faktiskt har det varit så lugnt så jag har slöat till rejält. Jag har gjort det nödvändiga som man måste göra, sen har jag bara slöat. Jag har inte varit utanför grottan många gånger och knappast träffat folk. Förutom de närmaste.

Jag bli slö när jag låter bli att engagera mig. Någon sa åt mig en gång att jag får energi av att engagera mig och det stämmer totalt. Riktig glädje eller ilska kör igång mig, och när jag blir uppretad av något.

Eftersom jag är omgiven av personer som är ganska strukturerade, hurtiga, effektiva och ganska sociala så känner jag mig som någon flummig figur, som tjuren Ferdinand som bara luktar på blommorna medan världen pågår omkring honom.

Ända sen jag var ung har jag levt ett hektiskt liv i perioder och sen dragit mig tillbaka en tid för att vara ensam och återhämta mig. Jag måste reflektera, bearbeta och fundera över saker som händer för att gå vidare och vara redo för tillvaron och människorna igen. Folk har besvärligt med att förstå mitt behov av ensamhet ibland, och det är jobbigt att ha ett aktivt umgängesliv när man är som jag. Ärligt talat begriper jag mig knappast på mig själv, vad det beror på att jag är så här omväxlande.

Några trogna vänner har jag kvar och många släktingar, trots mitt skiftande behov av umgänge och ensamhet.

Nu är det snart helg igen

Imorse,alltså vid tolvtiden, så kändes det skönt att helgerna var över. Tills jag upptäckte att affärerna stänger tidigt idag och imorgon och det är helg igen, bevare mig väl för dessa helger. Sen är det nog inte helg förrän till påsk och skolorna börjar på torsdag.

Nu ska min son och jag gå till stan och kolla lite för nöjes skull. Jag frestas vid tanken på att fastlagsbullarna har kommit även om det tillhör det som är tabu att äta. En fastlagsbulle blir det ändå någongång, det ska jag unna mig.

Jag har en massa tankar som ska formuleras här när jag fått ordning på dem, just nu snurrar de mest omkring som trassliga röror av funderingar och ältande.

Mina gosiga kattor

Dags att motarbeta kilona

Härligt, nu kom jag på något. Några extra kilo har parkerat sig på kroppen. Jag ska ge dem en böteslapp och be dem förflytta sig så fort som möjligt, här runt min midja får de inte parkera. När kläderna börjar sitta som ett ålaskinn, som vi säger här nere i skåne, då är det tid att göra något åt vikten. Det är ungefär samma kilo som jag går upp och ner flera gånger om året, nu är jag trött på dem och det evighetslånga diethållandet. Nuförtiden är det tabu att säga att man bantar, nu håller man diet.

Promenader och sund mathållning ska nog få kilona att dra åt skogen. Godis ska jag bara äta en dag i veckan, då får jag unna mig vad jag vill nästan åtminstone.
Jag tar det mindre allvarligt nu det där med vikten, även om jag känner mig piggare när jag gått ner lite, det rör sig kanske om sju kilo för att jag ska känna mig lagom.

Trist och banalt

Just nu är det mitt i natten och det känns som jag bara har banala saker att skriva om. Får komma igen imorgon, godnatt.

Mer kloka ord av Edith Södergran

Edith Södergran skrev så här;
”Det anstår mig icke
att göra mig mindre än jag är”

Dikter av gamla poeter Edith Södergran

Nu längtar jag efter att läsa dikter av gamla poeter som Fröding, Karin Boye, Edith Södergran osv. Jag måste gå till biblioteketet och låna några diktsamlingar, för de skriver så man njuter av orden och känner dikterna i hela kroppen.

Här är lite av Edith Södergran, det är så vackert så det nästan gör ont av längtan;

Dagen svalnar...

Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot mitt bröst.

Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte -
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...


Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...
Var är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,
nu hör jag verklighetens hårda klang
mot mina sköra sköra drömmar.


Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

Hur Väduren är som vuxen

Här är ännu mer, jag hoppas att här är fler Vädurar som har glädje av det. Kram till Marskatten som gav tips på horoskop.


VÄDUREN SOM VUXEN
Väduren är det första stjäntecknet i zodiaken. Vädurens inre essens är våren, det nya, det färska, livet, önskan av att växa men ändå för alltid förbli ung. Det som Väduren allra mest söker i livet är äventyret. Väduren tycker inte om att leva ett banalt liv. Därför söker Väduren ständigt eskapader fyllda med passion, vågade utflykter, sportbilar och solglasögon.

VÄDURENS LIVSINSTÄLLNING
Väduren kommer att testa allting i livet. Det mesta kommer väduren att testa en enda gång. Det är viktigt för väduren att känna att denne har smakat på äventyrets virvel. Modet som väduren ger prov på gränsar ibland till galenskap. Väduren älskar utmaningar eftersom denne tycker om att tävla. Väduren är smart och utforskar först den nya situationen, för att skaffa den kunskap som denne behöver för att sedan kunna kontrollera situationen. Det gäller att vinna. Dessutom vill väduen alltid avslöja det dolda, eller "sanningen" bakom allt som är nytt och bakom allt som denne inte förstår. Så fort väduren har gjort det, är denne inte intresserad längre. Väduren söker ständigt det nya för att kunna göra nya erövringar, nya seger - och utkämpa nya krig.

VÄDURENS egenskaper
Du som är född i Vädurens stjärntecken älskar att samtala. Det finns inga tråkiga vädur. Du kan med dina händer åstadkomma mycket. Dessutom är du känslig och generös. Ditt blinda självförtroende gör dig till en verklig ledare, och du bryr dig inte heller om du har några fans. Människor runt omkring dig älskar dig eftersom du är bestämd, stabil, lojal och modig. Dessutom är du underhållande och älskar att laga mat.

Hur Väduren är som barn

Här kommer mer;

VÄDUREN SOM BARN
vädurbarn är barn med temperament. Ledaren genskaper visar sig tidigt i personligheten. De vill gärna kommendera andra och ge order. Innerst inne är de däremot mycket känsliga och snälla och de behöver mycket kärlek och ömhet. Redan som små är de äventyrliga och testar sådant som kan uppfattas som farligt. Det viktigaste är att de lär sig redan som barn att de inte alltid har rätt.

MER...
Vädurbarnen hittar alltid på sådant som irriterar föräldrarna. De är alltid agiterade och kan börja ge andra order redan som barn. De behöver ömhet och tålamod. De bör uppfostras till att handla utifrån klara och välgenomtänkta beslut för att uppnå mål och inte ifrån tänkandet att de alltid måste få rätt eller visa andra att de kan. Vädurbarn kan nämligen vara mycket envisa.

Vädurbarn älskar livet och allt som livet har att erbjuda. De tröttnar snabbt på gamla lekar, gamla leksaker och gamla spel. De söker sig till sådana aktiviteter som känns nya och stimulerande. De är modiga och försöker göra avancerade saker som överskrider deras utveckling varför de ofa slår sig och kommer hem med trasiga kläder. De tycker om idrott och tävlingar och de älskar att vinna. De kommer att vilja vinna varje gång.

Vädurbarn har temperament, är energiska och äventyrliga. De älskar djur och uttrycker sina åsikter klart och tydligt redan som barn. När de kommer att växa upp och välja väg i livet, kommer de att agera mot föräldrarnas vilja. De känner en dragning till konst, medicin, musik och religion.

Vädurbarn är dessutom mycket känsliga och kan bli väldigt nervösa om någon visar ömhet och kärlek. De lider om föräldrarna inte har tid för dem, trots att de utåt visar kyla och ointresse. De behöver kärlek och uppmärksamghet, för att intederas personlighetsutveckling skall störas.

Horoskop för 2009

Horoskop 2009
Året lovar framgångar och trevliga överraskningar i det sociala livet, i kärlekslivet och i yrkeslivet. 2009 innebär för väduren nya början inom var och en av de här områdena. Vad gäller din hälsa, bör du ha hand om den - något som du kan börja göra redan under januari 2009. Är rätt och motionera. Undvik all psykisk, mental eller fysisk stress.vÄDUREN 2009
För Väduren innebär 2009 mycket kärlek och romantik. Från och med Januri och fram till Mars, finns det någon som önskar ha din uppmärksamhet och ditt intresse. Denna någon kommer att försöka att göra allt för att vinna din respekt och ditt gillande. Detta har en positiv effekt på dig. Helt plötsligt, skulle du vilja eliminera alla hinder. Du gör allt för att bevisa att du är värd den här personens respek. Du gör de nödvändiga förändringarna och du kan räkna med en långvarig och mycket lycklig kärleksrelation.

Under 2009 ställs du inför viktiga beslut i ditt yrkesliv, på grund av de två förmörkelserna som sker i ditt tecken. Förmörkelser associeras ofta med förändringar. Den första förmörkelsen sker under mars månad och då står det plötsligt klart för dig vilken inriktning som du skulle vilja ta i yrkeslivet. Du kommer inte att nöja dig med detta. Du kommer att fundera över alla nya möjligheter som finns. Den andra förmörkelsen sker i september. Då känner du dig mogen för att säga upp dig och börja med ett nytt projekt eller ett nytt arbete. Det kan hända att du samtidigt kommer att bryta med gamla arbetskamrater.

2009 utlovar en otrolig romans för alla som är födda i Vädurens tecken. Ditt kärleksliv kommer att kulminera med en stor förälskelse och en underbar kärleksrelation. Du kommer att se allt med nya ögon och livet kommer att kännas underbart för dig. Den här nya personen som du möter är helt ny för dig, och du kan hindras av de lågor som fortfarande brinner för den gamla eller nuvarande partnern. Kanske kommer du att tveka innan du är mogen att kasta dig i den nya drömprinsens armar. Familjen och vännerna kommer inte att stödja Väduren. Trots detta, verkar detta vara den första chansen i ditt liv, kanske till och med den enda då du verkligen har hittat Mr. Perfect. Det är upp till dig om du vill ta den nya chansen eller inte. Du vet bäst vad du känner.

De stora avgörande besluten är lättare att fatta i december och inte heller behöver du oroa dig för vilka konsekvenser de här besluten har. Du förbereder dig för 2010, ett år som kommer att överraska dig eftersom många förändringar kommer att ske under detta året.

Oavsett vilken väg du kommer att ta under 2009, blir 2009 ett minnesvärt år som du aldrig kommer att glömma bort.


Jag måste jubla år detta, det blir nog ett toppenår.

Jag blev överfallen av granen

Plötsligt när vi satt och såg på teve så ramlade hela granen över mig, där satt jag med spiran i knäet. Det var kattorna som var på lekhumör ikväll. Jag skrattade högt och min man kom och undrade vad vi höll på med. Han blev sur och undrade om det var något att skratta åt. Jag skrattade fortfarande, kunde knappast sluta. Sen var han så sur så det var inte roligt längre.

I år ska jag duga

Nu kom jag ju på att jag ska arbeta med min självkänsla, i år ska jag duga som jag är och jag ska bli värdefull för mig själv. Det ska jag försöka känna även om jag inte hela tiden blir bekräftad, omtyckt och omgiven av folk.

Jag ska duga alldeles av mig själv. Och det blir en jobbig resa för alla behöver ju bekräftelse, jag ska försöka få ner behovet till lagom dos istället som nu ett missbruksbehov av bekräftelse.
Som Bob Hansson skrev; Här ligger jag och duger.

Jag ska sluta jämföra mig med andra för det är ju då jag känner mig som mest usel. Alla är vi bra på olika saker och detta enkla faktum ska jag lära mig.
Ibland när jag frågar tex, släkten om vilka bra egenskaper jag har så blir jag ofta besviken. Jag antar att folk har besvärligare att ge beröm än att kritisera, åtminstone i mina kretsar.

Jag kom på att fråga om vilken symbol de ansåg representerade mig och då blev det lättare att få ut positiva saker. Min man kom med något ganska lustigt och spännande som han kände representerade mig.

Äntligen

Nu är det äntligen nytt år och jag går darrig in i det. För in kom jag vare sig jag ville eller motsatte mig det.
Nu ska det bli ett hälsosammare år, jag ska försöka ägna tid åt det som betyder något för mig, det är mitt mål för detta året. Om jag skulle göra en lista på allt jag vill göra så skulle den bli så lång så jag hade fått prestationsångest direkt. Så jag tar en sak i taget, det viktigaste först.

Nu ska vi äta middag som min man har gjort.